Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11(3 STOCKHOLMS HISTORIA.
komma tillhopa årligen i Stockholm för att justera sina vikter efter därvarande
ämbetes ; Stockholms ålderman skulle godkänna alla mästareprof inom samma
landskap. Några år efteråt (1536) fick skräddareämbetet i Stockholm sina
privilegier stadsfästade med tillägg, att hvarje skräddare måste vara borgare
ocli erlägga all borgerlig tunga, »utan så ske kunde, att riksens herre och
konung sådan frihet och villkor någon annan af synnerlig gunst och nåde
unna ocli tillstädja ville». Lönligt utöfvande af yrket förbjudes, ocli ämbetet
ålägges att först och främst arbeta för konungen, när han behöfde det.
Denna princip, att konungen kan gifva frimästarerätt, tillämpas af flere
regenter, framför allt till utländska arbetares förmån, ocli är tydligen en
nyhet för Yasakungadömet. Orsaken angifves af Johan III, då han skrifver,
»att man i själfva hufvudstaden sällan finner en svensk, som något godt
ämbete rätteligen kan, där man dock helst brukade dem, livar de något
lärt liade». Man finner också många utländingar, framför allt tyskar, såsom
burskapsägande mästare. Ar 1596 funnos 14 tyska mästare i
skomakareämbetet, ocli samma år bestämmes viss proportion mellan tyskar och
svenskar i detta ämbete, en princip som äfven tillämpas på murareämbetet
år 1602. Några officiella anteckningar af år 1575 på skräddarnes skrå
äro t. o. m. skrifna på tyska.
I allmänhet angifves Karl IX såsom förste upphofsmannen till
inrättandet af slutna skrån, men redan år 1545 fastställdes i. skrå för gryt- och
kann-gjutare i Stockholm antalet af de förra till 5 och af de senare till 4. Johan
III följde faderns exempel ocli bestämde år 1571 antalet bårdskärare
(fält-skärer) i Stockholm till 6, för så vidt ej konungen själf gåfve någon ytterligare
frihetsbref. Afliden bårdskärares änka ocli barn få t. o. m. sälja ämbetet
»det dyraste hon kan», men blott till den som borgmästare ocli ämbetsbröder
godkänna. Detsamma gäller om den mästare som vill lämna staden. Är
1575 utfärda Stockholms borgmästare ocli råd skrå för snickareämbetet,
hvarvid mästarnes antal fastställes till 8, med tillägg att de skola hålla så många
mästersvenner ocli drängar, att de kunna fylla stadens och slottets behof.
Konung Johan bekräftar detta 1578. Det blir endast en fortsättning, då
Sigismund gör guldsmedernas ämbete i Stockholm slutet (1594: 8 svenskar
ocli 8 utländingar) ocli Karl senare vidtager samma anordning med
sko-makarnes (1596: 20 svenskar och 10 tyskar), murarnes (1602: 8 svenskar
ocli 4 tyskar) ocli kopparsmedernas (1602: 6 mästare) ämbeten i Stockholm.
Andra ämbeten få emellertid stadgar under denna tid, äfven af Karl IX,
men blifva icke slutna.
En ny anda visar sig därutinnan, att ämbetena icke såsom förr få sköta
sig själfva. De hafva fått en förmyndare i konungen, som ger, men också
förbehåller sig rätt att återtaga, frihetsbref ocli skråstadgar. I allmänhet
synas de fått välja ålderman, men det händer också, att denne utnämnes af
konungens ståthållare ocli magistraten (enligt skräddarnes skrå 1571) eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
