Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11(3
STOCKHOLMS HISTORIA.
magistraten ensam (bårdskärarnes skrå 1571). Ämbetena tillhållas ofta att
ej dyrka upp priserna, men clå påbud ej hjälpte, utgåfvos utförliga taxor,
af hvilka den första kända är daterad år 1546 (Klemming, Skråordningar,
sid. 310).
Köttmånglarne i Stockholm fingo fortfarande bref på att uppköpa boskap
på landet (1530, 1546), mot aflevererande af visst kvantum talg till konungen,
utom den som de skulle erlägga såsom hyra för slaktarebodar. Accis
pålades år 1557 för utsäljning af drycker i Stockholm och 1563 för ölbryggning
till afsalu; inkomsten anslås båda gångerna till stadens byggnader. Det
senare året påbjudes upprättandet af bryggarehus i staden ocli på malmarna,
i hvilka allt öl skulle bryggas, både för kontrollens skull ocli för undvikande
af eldfara (priv. för Stockholm 1563, §§ 2—3). Johan III pålade år 1572 viss
accis till kronan för utsäljning känn vis af utländska drycker eller inhemska,
som äro mjöd, »kiörsdrank» och öl; borgmästarne i städerna åläggas att
sätta pris för livar kanna.
Karl IX var en älskare af lagstadgad ordning och har därför främjat
skråväsendets utveckling. Gustaf Adolf måste uppträda mot handtverks
ut-öfvande på landet af adelns tjänare. Det var tillåtet för hvarje adelsman
att genom eget folk tillverka allt, som behöfdes för husets behof, men detta
missbrukades ofta därhän, att handtverkare fingo adelsmäns beskydd ocli
arbetade till försäljning. Dessa handtverkare synas företrädesvis kallats
»bönhasar», hvarmed dock äfven menats olagliga handtverkare i städerna.
Inga förbud hjälpte emellertid mot dylika lagöfverträdelse^ som naturligtvis
skadade stadsämbetena i deras lagliga näring.
Gustaf Adolf sökte få större öfverensstämmelse mellan skråna ocli lät
därför Upplands landshöfding utfärda ett »general-ämbetes-skrå», som skulle
gälla provisoriskt för alla ämbeten i Upplands städer ocli på dess
landsbygd (1621). År 1622—23 lät lian å nyo öfverse skråna ocli utfärdade nya
för smeder, köttmånglare, slaktare, bagare, bryggare, krögare och månglare.
Kort förut liade ständerna åtagit sig den lilla tullen, som drabbade
allehanda råvaror, ocli i alla ofvannämnda skrån utom smedernas finnas skärpta
eller nya bestämmelser om accis. För att kontrollera dess erläggande
påbjöds upprättande af offentliga slaJctarehus, där äfven stadsborna skulle
förrätta all slakt genom stadens slaktare, ocli där köttmånglarne skulle
hafva »bodar och vissa rum»; bagare skulle betala accis alltefter ugnens
storlek, en bestämmelse som äfven drabbar hvarje borgare, som ville baka
hemma; påbudet om bryggarehus förnyas, och bryggarne förbjudas att sälja
kannvis, hvilket endast tillkommer krögare; båda skola erlägga accis. I
hvar stad skall finnas »ett tämmeligen stort» månglarelius, deladt i tre rum
för månglare med bast, honung, fläsk, såpa, grönsaker o. ch, med salt fisk,
ocli med fågel; dessa varor skola föras dit att vägas, och månglarne betala
accis för dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
