Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301 STOCKHOLMS FÅNGVÅRD.
särskilda tortyrkammare. Tortyren, hvilken fore 1734 betraktades såsom
ett ordinarie rättsmedel, förbjöds visserligen genom 1734 års lag i regel,
men med det undantag, att domaren i grofva brottmål ägde försöka med
svårare fängelse att få sanningen i ljuset, ocli med stöd af detta undantag
fortfor tortyren alltjämt att användas. I häktet under gamla rådhuset fanns
ett dylikt »svårare fängelse», benämndt tjufkällaren; i smedjegårdshäktet
fanns ett ännu mera beryktadt pinorum, den s. k. Rosenkammaren, ocli
slutligen omtalas en tredje tortyrkammare, känd under benämningen Hvita
Hästen, hvilken sannolikt var belägen vid amiralitetets arrest å
Skeppsholmen. Tortyren synes å alla dessa ställen hafva utförts på samma sätt
och bestått däri att delinkventen, naken och fängslad med handklofvar,
upphängdes i liandklofvarna vid den kalla fängelsemuren till dess han
bekände eller löpte fara att mista lifvet. Som bekant afskaffades tortyren
fullständigt af Gustaf III 1772. Tjufkällaren igenfylldes då, ocli de öfriga
tortyrrummen förstördes.
Stockholms kommun liar emellertid ägt icke blott ransakningshäkten,
utan äfven straffängelser. Bland sådana anstalter, som helt eller delvis
bekostats af Stockholms kommun, är tukthuset det äldsta; dess ursprung
kan spåras till konung Gustaf II Adolf. I en förordning mot tiggare och
tidstjufvar af år 1624 föreskref denne konung, att i hvarje provins skulle
upprättas dels ett barnhus, där fattiga värnlösa barn skulle uppfostras, dels
ett tukthus, där lösdrifvare, så väl män som kvinnor, skulle intagas att
»med sina händer förtjäna sin föda ocli göra tukthuset profit». Endast i
Stockholm kom denna förordning till verkställighet. Här upprättades redan
på 1620-talet en kombinerad uppfostrings-, straff- och tvångsarbetsanstalt å
Gråmunkeholmen. Då denna anstalt emellertid snart råkade i förfall, skänktes
till densammas upprättande år 1633 af kronan en tomt vid Rörstrand, hvarest
nödiga byggnader uppfördes, först för barnhuset ocli senare — på 1640-talet
— för tukthuset. Dessa båda anstalter, hvilka till en början hade
gemensam styrelse, inrättades på bekostnad af kronan ocli enskilda välgörande
personer samt skulle underhålla sig själfva med tillhjälp af ett anslag från
kronan. Stockholms kommun liade således till en början icke någon
befattning med tukthuset. Men fram på 1660-talet skedde liäri en förändring.
Fångarne i tukthuset användes till arbete för manufakturernas behof, ocli
man började invagga sig i den förhoppningen, att tukthuset genom vinst å
fångarbetet skulle blifva ett lukrativt företag. Sedan politikollegium år 1668
fått sig anförtrodd styrelsen öfver tukthuset, började därför magistraten på
allt sätt sträfva efter att göra detsamma till en stadens inrättning;
utgifterna för anstalten bekostades af stadskassan, ocli arbetet därstädes drefs
för kommunens räkning. Häraf uppkommo åtskilliga tvister, hvilka, sedan
det visat sig att förhoppningarna om vinst af tukthusinrättningen voro
fullkomligt falska, slutade sålunda, att tukthuset genom beslut af konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
