Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
STOCKHOLMS GATOR, AFLOPPSTRTJMMOR OCH PLANTERINGAR.
maskiner äro två, om 18 tons hvardera, tillverkade vid Gefle mekaniska
verkstad, och en om 20 tons hos den ofvannämnda firman i England. Den
ständiga tillväxten i gatuarealen har nämligen framkallat användning af
makadam som beläggningsämne å flertalet nya gator, emedan tuktad sten
varit alltför dyrbar, ocli fältstensgatan, som i anläggningskostnad varit
jämförlig med den makadamiserade, i många hänseenden måste anses
underlägsen den senare. Fältsten har dessutom icke kunnat anskaffas i
tillräcklig mängd. En annan omständighet, som i väsentlig mån föranledt
makadamens användning till gatubeläggning i långt större utsträckning än
önskligt vore, är, att tillverkning af detta material nästan med nödvändighet
framtvingats för att minska arbetslösheten under vintrarna. Det har funnits
tider, nämligen åren 1886, 1887 samt 1889—92, då särskildt under månaderna
januari—mars 200 till 600 man måst härmed sysselsättas, ocli i mars månad
1892 uppgick arbetareantalet till 815. Genom denna forcerade tillverkning
hafva makadamupplagen vuxit till berg af mer än 100,000 kbm. i volym
ocli i mångfaldig grad öfverstigit det årliga behofvet, som växlat mellan
12-ocli 15,000 kbm.
Kostnaden för en makadamiserad gata jämförd med en af tuktad sten
ställer sig mycket olika, beroende på trafikens storlek ocli beskaffenhet.
Erfarenheten i Stockholm har visat, att 0111 trafiken öfverstiger 2,500 åkdon
om dagen, uppgår den årliga kostnaden för en makadamiserad körbana af
10 till 12 meters bredd till nästan samma belopp som om den vore belagd
med tuktad sten, eller omkring 40 öre pr kvm. Med undantag för backarna
i vissa hufvuclgator, där årliga underhållet för makadamen uppgår till
omkring 1 kr. 40 öre pr kvm., är för de flesta gatorna kostnaden betydligt
lägre än clen förstnämnda ocli nedgår för de minst trafikerade till 10 öre
och därunder.
Fältsten och grus. Dessa ämnen, hvaraf det sistnämnda användes i
stor mängd till nästan alla gatubeläggning^, liar ända till början af
1880-talet erhållits uteslutande från den genom staden gående grusåsen.
Förnämsta grustaget i äldre tider var otvifvelaktigt det i trakten af
Brunkebergstorg befintliga, där, efter hvad reclan nämnts, grushämtningen upphörde
omkring 1805. Därefter bearbetades grustagen vid Skanstull, där
vattenledningen är belägen, samt den s. k. Generalsbacken vid Bellevue. Den
förstnämnda platsen öfvergafs 1880, och den senare, som ännu begagnas,
har alltsedan 1888 visat sig otillräcklig, hvarför från denna tid betydliga
kvantiteter grus tagits sjöledes från enskildas grustag utanför staden. Å
fältstenen, som numera finner ringa användning, saknas tillgång i stadens
grustag; det lönar sig icke heller att införa den från andra håll.
All stensättning, så väl nyläggningar som reparationer, sker genom
entreprenörer; dock omfattar, sedan år 1884, entreprenaden endast det
yrkesmässiga stensättningsarbetet, hvaremot gatans planering sker genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
