Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
FÖRLUSTELSER M. M. 278
clar upptogs ej blott för sångspel, utan äfven för större dramatiska stycken,
ocli 1811 förflyttades operettspektaklerna från Mindre teatern till operahuset.
Ar 1812 föreslog kungl, teaterdirektören, generalmajoren och t. f.
öfverståthållaren A. F. Skjöldebrand, att kungl, teatern skulle bestå af två
afdelningar, Operan och Dramatiska teatern, bägge stående under en
öfverstyrelse, men med hvar sin understyrelse, och detta förslag bifölls af kungl.
maj:t; men redan året därpå väckte Skjöldebrands efterträdare,
generalmajoren grefve G. Löwenhielm, förslag om bägge teatrarnas
sammansmältning, hvilket också gillades af konungen, och den nya inrättningen tog,
under namn af »Kongl. Theatern», sin början den 1 juli 1813.
Den större scenen, operahusets, användes för operor ocli större
skådespel. Mindre teaterns scen i Arsenalen begagnades för operetter, borgerliga
skådespel ocli lustspel. Denna anordning tycktes i konstens intresse vara
fördelaktig, ocli äfven i ekonomiskt afseende visade den sig nyttig. Men
anslaget af allmänna medel var alldeles otillräckligt.
I stället för det rikliga understöd som Gustaf III lämnat teatern, liade
statsanslaget efter operans återöppnande 1809 inskränkts till den obetydliga
summan af 6,750 rdr rgs jämte penningar för 200 famnar ved. Kronprinsen
Karl Johan liade under åren 1811—1815 skänkt teatern tillsammans 54,750
rdr rgs, men utgifterna öfverstego likväl tillgångarna. Yid 1815 års riksdag
väcktes därför förslag om förhöjdt anslag, ocli ständerna beviljade 66,000 rdr
rgs till betäckande af teaterns skuld samt ett årligt anslag af 45,750 rdr rgs,
som skulle tagas af inkomsterna från S:t Barthélemy, men som dessa
inkomster efter tre år icke räckte till, så beviljade ständerna endast för år
1818 de äfven då begärda 45,750 rdr och med förbehåll att staten därefter
skulle vara befriad från hvarje annan utgift till kungl, teatern än de nyss
nämnda 6,750 rdr samt lösen för 200 famnar ved.
Då ständerna icke voro benägna att öka på det anslaget ocli kungl,
teatern omöjligt kunde underhållas med så otillräckliga medel, förordnade
Karl Johan, som då uppstigit på tronen, att teatern skulle upphöra som
kunglig ocli i stället öfverlämnas åt enskild företagsamhet. Den togs då
på entreprenad af operans andre direktör, öfverste J. P. Törner, ocli började
under namn af »Stockholms teater» åter sin verksamhet i september 1818.
Men redan i november samma år återställde konungen teatern som kunglig
och anslog af egna medel 30,000 rdr rgs årligen. Därtill lades 6,000 rdr
af kronprinsen Oscar samt 1,500 af prinsessan Sofia Albertina såsom hyra
för deras loger.
Inkomsterna visade sig likväl otillräckliga, hvarför konungen 1820
anvisade 25,500 rdr rgs af allmänna medel i årligt understöd förutom de
nämnda enskilda bidragen. Yid 1823 års riksdag vägrade ständerna att
göra detta anslag till ett stående, ocli konungen iklädde sig då teaterns
skuld samt ökade sitt enskilda bidrag till 54,000 rdr rgs årligen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
