Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattenångans klimatiska betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ständig tillförsel av salt genom kevir-tillflödena och
vattenavdunstning på ytan, uppstår nära sjöns yta en
saltskorpa av växlande tjocklek. Hedin lät med ett
järnspett slå hål genom saltskorpan. Överst låg ett
decimetertjockt täcke av våt lergröt, därunder kom den
omkring sju centimeter tjocka saltskorpan, som
underlagrades av ett halvtorrt lager av lera om 15 centimeters
mäktighet. Under denna kommo mjukare lerbäddar,
som voro allt vattenhaltigare, ju djupare de lågo. Om
man varit ovarsam skulle spettet ha försvunnit i
gyttjan. En forskare, vid namn Buhse, undersökte ett
stycke av den, i torrt tillstånd grågula, tämligen fasta
skorpan. Den bestod till hälften av sand (troligen
kvartssand), en sjättedel var kolsyrad kalk, 6,1 procent voro
järnoxid (som förorsakar gulfärgningen), 5,3 procent
koksalt, 2,5 procent natriumsulfat och 2,1 procent lerjord.
Efter regn omvandlas detta ytlager till en plastisk
lermassa, som kraftigt häftar vid vandrarens kläder och
vid kamelernas kroppar om de halka omkull i lergröten.
Ej det minsta spår av växtlighet eller av andra levande
väsen finnes där. På dysjöns strand förekomma små flata
upphöjningar och sänkor. Eljes är sjöns yta vågrät,
såsom en vanlig sjös.
Keviren kämpar med flygsanden, likasom vattnet i
Ostturkestan gör det. Sanden synes vinna i striden.
Efter sandstormar äro ofta stora sträckor av kevirsjön
täckta av gul ökensand. »Om klimatförändringen i
Persien fortfar i samma led som nu», säger Hedin, — som
emellertid kommit till den slutsatsen, att sedan
Alexander den stores tåg genom dessa trakter ingen nämnvärd
förändring skett; han räknar således här med långa
tidrymder, — »kan man taga för givet att Kevirs gyttjebad
skall förlora i fuktighet och tillflöde och med tiden bliva allt
fastare och att flygsanden med större lätthet skall vinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
