Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
 
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
språköfring, emedan man ännu alltid måste kunna latin, 
såsom den tiden hela vetenskaplighetens språk. Just emedan 
man var mägtig öfver denna form härleder sig det
phenomenet, att Sveriges latinska poesi ofta bär spår af
verklig inspiration, då den inhemska, om den äfven öfvades 
af samma män som voro stora latinska skalder,
genom språkets otymplighet merendels förolyckades. Det
är smärtsamt att ifrån den svenska poesien, så fattig på
poetiska alster af värde denna tid, kasta en blick på
Italien, England, Spanien och Portugal, ja till och med
på Frankrike. I alla dessa länder, dock minst i England och
Spanien och Portugal blomstrade äfven antikimitaton, och
hade der, i olika land tills olika grad, försonat sig 
temmeligen med det romantiska eller moderna ämnet, 
emedan 1) språket der var mera utbildadt, 2) antiken der
djupare förstods, 3) lifvet var mera romantiskt. Se
Tasso, Ariosto, Guarini, Garcilaso, Cervantes, Camoens, 
Shakespeare, Spenser, Marotska, Plejadska och Malherbska 
skolan o. s. v. Hvarföre blomstrade ej Nordens 
litteratur desslikes? Jag vill anföra hufvudorsakerna: 
det obildade språket, Nordens aflägsna belägenhet och
föga deltagande i Europas hvälfvingar, bristen på nationella 
Sagocykler, mindre djup insigt i Klassiciteten, politiska 
och religiösa oredor, öfvervägande protestantiskt
religionsnit, samt förnämligast brist på skapande snillen.
Visserligen heter det i Vitterhetens Hisoria att skalden 
bildar språket. Detta är sant, men på en dag bygges 
intet nationalpalats och ett sådant är språket. Många 
händer måste släpa hop materialierna, utifrån, inifrån, 
genom ombildning, förädling, nydaning o. s. v. Äfven 
här äro sekler med i verket. Så kommer en kraftig 
natur och bygger, men materialierna kan, han omöjligen 
sjelf skapa. Han anrättar ingen poetisk rätt, utan att
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
 
