Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Merkurius - Venus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
48
Framför allt de iakttagelser, man gjort vid de tillfällen, då
Merkurius passerar solskifvan, hvilket inträffar ungefär hvart
10:de år, synas snarare tala för att Merkurius likasom vår
måne är helt och hållet i saknad af ett gasformigt omhölje.
Vi kunna för den skull säga, att vår kännedom om
Merkurius’ yta och beskaffenhet är ganska ringa. Dess diameter
och täthet synas af tab. V. Spektroskopet visar att
Merkurius ej utsänder något eget ljus, utan endast lyser med
reflekteradt solljus.
3. Venus 9- Venus är, när den har sin största glans,
den mest lysande stjernan på himlen, vida öfverträffande alla
fixstjernor och äfven Jupiter. De »gamle» benämnde henne
morgon- och aftonstjerna och hafva förmodligen ursprungligen
trott dessa namn beteckna tvenne skilda kroppar.
Fig. 9. Venus’ faser.
Venus rör sig i en mycket nära cirkelformig bana kring
solen på ett afstånd lika med 7/10 af jordens solafstånd.
Hennes afstånd från jorden kan derföre vexla ganska betydligt,
och dermed ej blott hennes glans utan äfven hennes utseende.
Klart är nämligen, att när Venus är oss närmast, d. v. s.
befinner sig emellan jorden och solen, så se vi endast hennes
från solen vända, således mörka sida. Är hon mycket nära
detta läge, varseblifva vi henne såsom en smal skära, såsom
den första bilden i ofvanstående figur visar. Är hon åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
