Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Planeternas rörelse
-
Kap. IV. Meteorer och stjernfall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
73
tjena mera till att kontrollera dessas rigtighet. — Dermed
är dock ej sagdt att observationerna äro öfverflödiga. Tvärtom
äro de mera behöfliga än någonsin. Men den roll de spela
vid vetenskapens utveckling är en väsentligen annan än före
Newtons framträdande.
För att kunna för all framtid förutberäkna en planets
ort, erfordras endast att känna dess läge och rörelse ett gifvet
ögonblick. De kvantiteter, genom hvilka dessa anges, kallas
planetelement och äro till antalet sex. Under en kortare tid
kan man antaga att planeten rör sig i en ellips, och de sex
planetelementen utgöra ingenting annat än de storheter, genom
hvilka läget och storleken af denna ellips kan bestämmas.
Först och främst måste då anges i hvilket plan ellipsen
är belägen. Detta bestämmes genom planets lutning mot
ekliptikan, inklinationen, samt genom den vinkel, som
skärningslinien mellan de nämda planen bildar med en viss linie
i ekliptikan. Skärningslinien mellan banplanet och ekliptikan
kallas nodlinien, och dess läge anges genom nodlongituden.
Det tredje elementet kallas perihelii-longituden och bestämmer
läget af ellipsens storaxel. Vidare måste storaxelns längd
och ellipsens excentricitet vara bekanta, och derefter behöfver
man för att kunna beräkna planetens ort endast ytterligare
känna planetens läge vid en viss tid eller den s. k.
epoklongituden. Dermed är förteckningen öfver planetelementen
fullständig. De sex elementen angifvas för en viss epok för
hvarje planet i de astronomiska årsböckerna.
Kap. IV. Meteorer och stjernfall.
1. Intet finnes i naturen, huru betydelselöst det än
må förefalla, som ej är underkastadt vissa allmänna lagar.
Månget fenomen, som vid ett flygtigt påseende förefaller
godtyckligt och regellöst, och som man endast skulle vilja
betrakta som ett slumpens verk, befinnes vid närmare
undersökning vara ordnadt efter ytterst enkla lagar, som ej blott
tillåta oss att få en öfversigt öfver fenomenets allmänna
förlopp, utan äfven lemna oss en inblick i dess uppkomst och
beskaffenhet.
Ett exempel härpå lemna stjernfallen. Hvem skulle väl
i dessas så flyktiga uppträdande kunna ana tillvaron af en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
