Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heller jag kan, för min del, bifalla
forslaget. Til handläggning i Riks-Rätten
förekomma mål af cfen vigtigaste
beskaffenhet; der måste mer än någonstädes
finnas grundlig sak-kännedom och den
erfarenhetens mognad, som ej vinnes utan
en lång embets-utöfning. Dessutom skulle
projectets antagande leda derhän, at
Standerne, väl icke direct, men genom
val och förslag til Ledamöter, inblandade
sig i Domaremagtens föremål 8),
Herr Contracts-Prosten Doctor
Renström: Motionen involverar på visst sätt
en insimulation mot Regeringen, liksom
skulle den kunna och vilja obehörigen
inllyta. Sådant bör dock ej supponeras;
jag befarar snarare rit, i fall projectet
realiserades, en influence från Lagstiftande
Corpsen blefve möjlig 9).
Herr Domprosten Doctor Wåhlin:
För alla Lagförändringar erkänner jag
blott en grundsats: deras nödvändighet;
n* en fördel, som legen anser nödvändig äfven för den lägst« Domare: »jclfständigheten. Om
sådant kallas »at vända upned på allt;« då måste allt förut vara så upned, at tidens anda, som
vill göra vändningen, ej kan halva särdeles orätt. Vi hysa intet högt begrepp om tidens anda;
men så myrket viinia vi af den fortskridande tiden, at uppenbara orimligheter i
sernhällsinrätt-ningen efter hand afsknffas och hvar och en i samma mån kommer på sin plats, der han kan och
vill och vågar förstå, hvad han bör förstå.
8) Finnes det då någon lag, som föreskriiver, at inan skall hafva varit i en lång embetsutöfning,
innan man kommer til et Embete, som nu medför säte och stämma i Riks Rätten? Kan urna
icko från blotta hoftitlar öfvergå til et President Embete och ej derföre vara mindre skicklig
President? Behöfver man at vara mycket gammal Officer, för at lä befälet öfver Stockholms
Garnison — och knnna förestå detta befäl lika väl, som en 26 års gammal General kan kommendera
cn Chef och slå öfverlägsnn Arméer och frälsa sitt fädernesland?
Om det nu är Konungen förbehållet, at vid utnämningar til sådana platser se på personernas
egenskaper, äfven ulan denna erfarenheten,t mognad,’ som anses så oumgänglig; huru vill man
då sätta i fråga, at Konung och Ständer må kunna urskilja, hvem som är värd at vara Ledamot
i Riks Rått, och hvarföre skulle man härvid mer, än i andra fall, befara, nt grundlig
sakkännn-dom och erfarenhet ej vunne tilräckligt aTseende? Ändtligen: är det icke olämpligt, afKonungen,
vid val af Befälhafvare öfver Stockholms Garnison och escader skall nödgas taga i betraktande
äfven den grundliga sakkännedom och den erfarenhetens mognad i råitegångivärf och
laglaren-het, som för Ledamotskapet i Riks Rätten äro oumgängliga, ehuru de alltför gerna kunna saknas
hos de krigare, som i öfrigt vore de skickligaste til det ifrågavarande befälet.
Huru man genom val och förslag til Domare, inblandar sig i Domaremagtens föremal, synes
oss svårt at begripa. Konungen utser och tilsätter rikets flesta Domare, och alla dem af högre
värdighet; och långt ifrån at Konungen derigenom inblandar sig i Domaremegten, än mindre i
dess föremål, innehåller Grundlagen uttryckligen, at Konungens domsrätt är updragen &t Dess
HögstH Domstol. Men då äger intrång i Domaremagten mm, när en annan mHgt finnes, som i
hvarje ögonblick kan efter välbehag rycka Domaren från sin embets utöfning, Sådan var de
ford-na Ständernas magt öfver sina Commissioner — och sådan är Konungens magt öfver många af
Riks-Rättens ledamöter nu för tiden. Sorgfällighet om Domaremagtens helgd tyckes hafva förestafvar
Hr Falkmans yttrande; men at det fallit annorlunda ut, det tro vi oss nu hafva visat.
9) När inflytande af Regeringen är möjligt, bör sådant dock ej supponeras. Om Sner influence frun
Lagstiftande corpsen blefve möjlig; då vore den också at befara- ’— Vi äga ingen
Lagstiftande corps. Til alla lagar hos oss och i alla constitutionela Monarkier fordras Konungens bifall. Vi
äga således en Lagstiftande Magt, beslående af Konung och Ständer; och vi äga rätt, at icke
veta, hvad Lagstiftande corpsens influence vill säga. Vi äga vidare vid Riksdagarne et
Consti-tutions-Uiskoti, der hvarje Ledamot bör förstå Grundlagarne och bedömma de ändringar, som deri
föreslås; och vi kunna således icke föreställa oss, at någon ledamot i delta Utskott skall tala om
influence, när han menar den Lagstiftande magtens oemotståndliga vilja.
Hvad Herr R. befarar, synes således vara, at Standerne skulle få influence på Riks Rätten, om
den så organiserades, at den blefve alldeles sjelfständig, tilsatt af Konungen efter Ständernas un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
