Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
een större och förderfligare bland
barnskomakare än andra skomakare, emedan
de förra icke äro skrå underkastade
såsom de sednare? Beredes det så kallade
Engelska lädret jemnförelsevis sämre än
annat, derföre at Engelska garfverierna
äro fria och de öfriga äro skrå
underkastade? — Det vore ganska interessant
at kunna få svar på dessa frågor, for at
se, om någonting verkligt kunde anföras
til skråns försvar. Hvad som kan anföras
mot dem, det hafva vi redan til en del
sett och derom skola vi straxt få se
vidare.
En rigtig skråbroder lefver, röres
och hafver sin varelse endast i skrået.
Et oegennyttigt interesse för det
allmänna kan icke hafva inträde hos den, som
från barndomen lärt sig at anse en
Corporation lör sitt närmaste fädernesland.
Han är intolerant mot bönhasar och
besinnar icke, at om desse äro oduglige,
så kunna de icke skada honom; men at,
om de kunna göra bättre arbete än han
sjelf, så är det en stöld från allmänheten
då han beröfvar henne et tilfälle at få
godt arbete. Han har icke begrepp om
verklig, fri, allmän bildning; at troget
hafva uttjent sina år gäller hos honom
för skicklighet. Han kan tvinga
allmänheten at hålla til godo dåligt och dyrt
arbete; ty inom et brödraskap är så lätt
at Öfverenskomma, at ingen skall göra
det bättre eller för bättre pris. Yttrar
någon, helst yngre, broder et sträfvande
til höjd i konsten och til frihet, så
förföljes han; ty blind undergifvenhet, blindt
följande af det gamla anses för
skicklighet. Den allraöfverlägsnaste konstnär
finner lika svårighet at få inträde i
handt-verket, som den råaste menniska, och
måste, lika så väl som denne, använda
vissa år at genomgå alla grader, från
lärpojkens. Olika skrån ligga ofta i strid
med hvarandra; men förena sig straxt vid
anfall från den i intet skrå invigda ttien-
niskohopen.
I det allmänna ocorporerade lifvet
går man in och ut, up och ned, til
rikedom eller undergång, utan at någon
annan bekymrar sig derom, mensklighetens
och frändskapens tjenster oberäknade.
Men den, som en gång gifvit sig in i
et skrå, gör anspråk på at ovilkorligt
deri finna sin berguing, om han duger
til yrket eller icke. Ty han har bestämt
sig dertil för lifstiden; han har offrat sin
ungdom derpå; han har stängt sig ifrån
allt annat näringsfång. Dåligt och dyrt
arbete är knappast den största af de
o-lyckor, som åtfölja skrån. Den
stagnation, den förruttnelse, den liknöjdhet för
allt, til och med för det yrke man valt,
är värre. Hur mången förstår i
barndomen, hvartil han är ämnad? Hur mången
är ej Statsman, af hvilken naturen velat
göra en skomakare? Hur mången är ej
skomakare, som varit ämnad til
Statsman? Mot dessa misstag kan endast en
fri bildning skydda. Då denna visat,
hvartil ynglingen duger, då först bör han
bestämma sitt tilkommande yrke. Hvem vet
icke, at fattigdomen ofta tvingar det
största snille at nedstiga til handarbeten, för
at kunna lefva? Men friheten at välja
mellan handtverken, då fallenheten en
gång yttrat sig, 6kyddar för många
grof-va misstag, som nu ske; och om äfven
det icke är möjligt at förekomma, at
snillen begrafvas i verkstäder; så blir det
dock möjligt at förekomma
skomakare-ämnens användande til Embetsmän.
Läsaren har redan märkt, at jag
kommit in på ännu et ämne, eller rättare
utsträckt det förras gränser och
derunder inneslutit ännu et slags skrå. Sådant
låg också i planen, och denna har
kanske genom en för tidig vink blifvit lagd
i dagen.
Ja, meningen var verkligen den, at
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
