Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-na, kan man antaga et stort skrå, hvaraf
de) särskilda, blott äro afdeluingar. Den
som lärt t. ex. i Kammar-Qollegmm blir
icke befordrad i Commerce-Collegium,
om han icke vill begynna en ny kurs
der, såsom yngsta lärgosse. Detta är en
nödvändig följd af den principen, som
säger, at ingen äger eller behöfver äga
någon djupare allmän bildning. Har man
på et ställe lärt just jemnt hvad som
fordras at der, efter gammal loflig slentrian,
sköta goromål, men vet platt intet mer,
har platt ingen anstrykning af den högre
odling, från hvilken man så många
gånger lättare arbetar sig ned til det
enskilda och praktiska, än man från den
lägsta ståndpunkt af mensklig kunskap
arbetar sig up til samma färdighet (som
alltid är et vigtigt, men endast då et
högt föremål); så är det också naturligt,
at man vid öfvergång til en annan gren
af det stora skrået, står der på lägsta
punkten af skicklighet, likasom man stod,
vid inträdet i den första. Denna
grundsats har hos o$s gått så långt, at den, i
all sin stränghet, användes inom de
särskilda Departementerna af Konungens
Cantzli. At den emedlertid är falsk, har
man erkänt derigenotn at, då fråga är
om något verkligen vigtigt embete, man
är tvungen at, med förbigående af
skråordningen och de i kraft deraf i tour
stående, taga män från andra verk.
Sålunda äro t. ex. våra flesta
Stats-Secre-terare icke upfostrade inom Cantzliet.
Af samma isolerings-grundsats följer
också en likadan esprit de corps, en
likadan afundsjuka och spänning mellan de
särskilda embetsmanna-skråna som
mellan närings-skrån, t. ex. mellan skräddare
och skomakare. Den som är i et
Collegium eller et verk, anser sig förbunden
at, som det heter, försvara uniformens
heder, d. v. s. öfverskyla alla fel hos en
kamrat, taga hans par ti, äfven då han har
orätt, söka befordra och hjelpa honom
framför andra, som tiläfventyrs skulle
vara, i och för sig sjelfva, bättre
berättigade, berömma sitt verk, med et ord,
anse sig först hafva pligter mot corpsen,
men mot staten endast så vida dess
interesse ej står i strid med corpsens.
Märkvärdigast är emedlertid den fejd,
hvari det stora skrået sammantaget ligger
med all annan auetoritet i staten. Emot
representationen yttras fiendtligheten til
och med öppet och utan skoning. Om
Standerne beslutit något och Kgl. Maj:t
deröfver infordrar vederbörande verks
utlåtande (en method, som kanske är
nödvändig, i anseende til Ständernas
sammansättning, men som emedlertid gifvit
vederbörande begreppet om et slags
för-mynderskap öfver Ständerna och ledt til
besynnerliga resultater) så går detta
infordrande trappvis ofta ned til den
lägsta betjent och sålunda händer, at t. ex.
en Tullbetjent, en Länsman kommer at
saga Rikets representanter just icke de
utsöktaste artigheter. Underligt vore
också , om icke en sådan person skulle med
glädje omfatta tilfället at visa sin
betydenhet. Hander deremot, at Ständerna
yttrat missnöje med något embetsverks
åtgärder, så förefaller sådant ytterst
impertinent. Man förtörnas icke sa häftigt
öfver en enskild man, om han också sagt
vida bittrare saker; ty corporationers
strider mot corporationer äro de häftigaste.
Ständerna hafva motionerat uphäfvande
af Collegierna, som äro representanter
för och blomman af embetsmanna-skråetj
och då man icke kan betala lika med
lika, så gör man dock i förargelsen hvad
man förmår.
Af denna fullkomliga skrårpässfghet
följer äfven tjenstemännens oafsättlignet.
Denna är nödvändig i domarevägen, och
har derifrån utsträckt sig til de admini$tjrä*
tiva civilverken. Detta åter kemmor af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
