Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
on4
revolution förutse upträden af samma
natur, som i Frankrike, och troligen rysligare
och grymmare, i den mån dat förutgående
tvånget varit större och gjort ett djupare
intryck (derest han nemligen icke tror, att
grymheter och rysligheter äro sansningens
verk), och för den uppenbara- motsägelsen,
att sälta all nationernas mognad för friheten
uti känslan af tvånget, då man tillika
påstår, alt menniskan lär sig att vara slaf,
der hon genom flera generationer tvingas
derUU,
Äfven det, som blifvifc sagd# till
försvar för det mera egentligt republikanska
regeringssättet, passerar utan anmärkning»
Vederläggningen uppehåller sig endast vid
frågan, om det är lagarne, som dana
tänkesätten, eller tvertom, huruvida en nation
kan vara moralisk dålig och likväl borgeligt
fri, om det är revolutioner, som göra
folken fria, i fall lagarne icke förut gjort det,
och om alla revolutionernas våldsamheter
och olyckor komma deraf, att folken ännu
icke veta, huru de skola använda sin frihet.
Att härpå svarå ja, skulle enligt
vederläggarens tanka kunna tagas för skämt, om
icke sakenr voro för alfvarsam, att tillåta
något sådant; och hvad han förebrår sin
motståndare är, att han gifvit detta ja på
nämnde frågor»
Vi känna allmänhetens stora afsky för
all vidlyftighet, ocli vi skulle aldrig
hoppas förlåtelse, om vi ville följa de båda
författarne på spåren, för att i detalj visa
deras misstag. Visserligen är äinuet, efter
vårt så väl som efter deras onidöine, högst
vigtigt; och visserligen skulle vi kunna tro,
att då vi aldrig sysselsätta oss med annat
än ämnen af den största vigt, vi också
borde kunna vänta oss något tålamod med vårt
bemödande att i dessa ämnen icke vara
alltför ofullständiga. Men vi kunna ej heller
glöma, huru mycket starkare begäret efter
ombyte och förströelse är, än begäret eder
frihet och sanning; huru intresset af de
högsta medborgliga föremål måste
inskränka sina pretentioner, då fråga är, att
haf-va en läsning för tidsfördrif, och huru man
icke just vet, hvarföre fråga skulle vara
om annat slags läsning. _____ Det är derföre,
som vi nu må&te inskränka oss till
följande reflexioner»
Frågan, huruvida ”man kan vara
moraliskt for der fvad och likväl borgerligt fri,"
lärer ej behöfva någon djup undersökning.
Vi torde alla kunna vara ense derom,
att moraliskt förderf ej botas genom annat
än frihet, emedan tvånget utesluter all
moralitet» 1 sådant fall åter må den borgliga
friheten kunna eller icke kunna förenasmed
det moraliska förderfvet, så kan dock den
borgliga friheten icke derigenom vara sämre
än slafveriet, med hvilket alltid måste följa
moraliskt förderf. Vi tro, att borglig
frihet, änskönt den kan införas under
moraliskt förderf, likväl måste leda till
moralisk förbättring. Men orn vi misstaga oss;
så önska vi heldre borglig frihet med
moraliskt förderf, än detta senare med
slaf-veri. Och detta tro vi vara nog, i stället
för mycket deklamationer och klyftigheter
öfver detta äinne.
Om lagarne göra menniskorna fria,
säger det vederläggande tidningsbladet, hum
lyckligt är då ieke menniskoslägfet, emedan
dess väl kan köpas lör det lindriga priset
af några ark papper! Och detta är
ungefärliga balten af den grundlighet, hvarmed
det går till väga, hela afhandlingen igenom.
Emedan lagarne ej kosta mer än några ark
papper, kunna således våra lagar ingen to
utiätta för vårt väl! Nog begriper man, j
hvad lagar kosta och hvad de uträtta, däJ
man tager papperet tör det väsentliga i de-1
ras grundämne. Först och främst fordras
det, till sannuauskrifvande af goda lagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
