Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingen ting mer, än att hafva papper och
kunna måla boksläfver derpå — alldeles så,
som till sammansättande af livärje litterärt
snilleverk ej fordras mer. Dernäst äro goda
lagar alltid genast antagne och bragte i
verksamhet, så fort de blott hunnit
uttänkas och nedskrifvas. Vidare kan deras
verkan på sederna och pä olkets upiöstran till
frihet icke fortskrida ined tiden, utan
måste visa sig iullvuxen i samma ögonblick ,
iagarne fått sin tillvarelse, såsom lagar.
Slutligen och när man ej kan undgå att,
i ,det exempel man sjelf framdragit, i
Spartas exempel, se sig oyilkorligen upmanad
till den frågan, om icke Spartas sederyoro
en följd af dess lagstiftning; finner man sig
hulpen med den simpla anmärkningen, ”att
”Lykurgi föreskrift för barnaupfostran och
”hela det Spartanska samlundslifvets
inräti-”ning var egentligen blott en polleåtgard,
”den grund, hvarpå han ville att sjelfvä
• ”statsförfattningen 3kulle hvila” ___ _ an-
tagande således visligen, att om det, som
är grund för en statsförfattning, befinnes
vara tillkommet på samma sätt som all
lagstiftning, och utgöra första grunden äfven
till sjelfva sederna och samfuhdslifvets
inrättning, får det likväl icke kallas lag eller
statsförfattning, utan måste hafva ett nytt
namn, polisåtgård, hvarigenom bevisas, att
det ej kommit fran någon lagstiftare. Och
likaså med Rom. Dess uplysning (Roms
uplysning) skall hafva varit grunden lör dess
frihet. När det föll, var det sedernas fel.
Att dessa aldrig kunna hjelpas, i fall de ej
få hjelpas genom lagar, hvad betyder väl
det? Och oin de i Rom kunnat förfalla
under bättre lagar, eller huru deras fall skulle
förekommas genom annat än lagar ________ lönar
det väl att bråka sin hjerna med sådana
frågor?
Hvad är det då, som skall bilda
men-niskornu, göra, dem, såsöm incrniiskor och
i samhälle bragta, till fria eller slafvar?
Derpå svarar inan icke; man förfäktar blott,
att lagar och statsförfattningar måste tagas
”ur nationernas eget förstånd och den grad
”al bildning, detta ernått.” Man frågar,
”om lagarna äro uppenbarelser, som från
”himlen nedsändls till nationerna, såsom
”alla folkslag påstå om sina trosläror, eller
”de äro menniskoverk, stiftade af dessa
na-”tioner, till hvilkas efterlefnad de äro
ätn-”nade.” Och man märker icke, alt denna
fråga är lika lätt besvarad som den, om
nationernas bildning kommit från himmeln
omedelbart och uplyst deras förstånd, så
att det kunnat stifta lagar.
Ja, från himmeln,’ utan tvifvel, hafva
lagar och bildning kommit; men i ett
samhälle hafva de ej kunnat inlöras
annorlunda, än att Iagarne föregått och bildningen
kommit efter; ty genom lagar måste
bildning ske. Gudomlig uppenbarelse må de
gerna begge halva varit hos den, som lörst
.ernoltog dem lrån himmeln; men så
emot-togos de ej af en hel nation. De uphöjda
menniskosjälar, för hvilka tankens ljus först
klarnade, kunde ej sprida dess sken
annorlunda, än att de bragte det i
lefnads-reglor (lagar), nödvändiga att
sammanhålla, i hvad slags gemenskap som helst, dem
som skulle bildas. Och från denna stund
liar all bildningens framgång berott af
la-garne. Hvad som var omöjligt att lära
under jägare-lifvet,’ blef möjligt i
herde-tillståndet; och hväd herden aldrig kunde få
Järä, blef uptäckt af jordbrukaren. Men
man blef ej herde förr, än man falt en
lag, soin stadgade äganderätt till ben hjord,
inan vallade; och nian plöjde icke åkren
förr, än en lag fanns, hvarigenom man
berättigades att skörda det fält, man besått.
HäTderna förvara några namn på
dessa mäktiga andar, dessa gudomlighetens
sändebud, hvilkas röst först sammankallade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
