Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och neka sig, hvad blott skryt och fåfänga
fordra; nian skall erkänna, att det verkliga
företrädet i staten kan bestå utan Härd
och ståt, och att folket ej.derföre är
afunds-värdt, om det mäktar lefva lika anständigt
och frikostigt med dem, som kunna räkna
sig till en högre och mera betydande klass.
Man skall nödgas medgifva, att det sanna
företrädet är det medborgliga, och
småningom lära att rätta sina seder och sina
handlingar derefter. Hvad blir väl då
yppighetens mäktiga retelse? Ingen ting ar
mindre förföriskt, så snart högmodet, som
dermed skall tillfredsställas, är borta. Man
vänjer sig i stället, att njuta lifvets goda;
©ch det är fåfängt alt mer söka med sin
njutning förödmjuka sina likar. Man finner
sig bättre ut alt njuta gemensamt med dem,
erkänna dem för likar, och man är desto
mera belåten, ju mer den krets vidgar sig,
ihoiii hvilken man träffar sällskap och
nöjen. Och ju mindre man i denna ställning
kan hålla lölket på af stånd, desto tnera
måste man bemöda sig att vara, hvad man
i folkets ögon vilL synas; hvilket på vissa
platser kommer att kosta långt flera
sömnlösa nätter, än som vanligt varit, och gifva
skickligheten och förtjensten en större
lätthet att, ålkomina dessa platser, då ej så
retande för fåfängan,, men desto mer för
den sanna-ärelystnaden.
Här, liksom i andra fall, gör
ultraismen säkrast, att skynda, om den vill något
uträtta. Få sakerna ännu någon tid hafva
sin gång; så blir det för sent. Skall man
tafyäpna allt folkets anspråk på njutningar;
då måste mai> finna utvägar att i hast och
så i grund förtrycka folket, att det ej äger
qvar det ringaste välstånd eller det ringaste
moch Odrägliga utskylder i allmänhet) och
i-synnerhet ett klokt begagnande af alla
svåra missvexlår, då priserna kunna än
ytterligare stegras gettam uphaudhngar, för
att desto djupare falla genom förrådemas
medtäflan, när ymniga år inträffa och
jordbrukaren behöfver sälja till godlgörande af
all den skuld, som missvextåren åsamkat
honom, _ se der de utvägar, hvilka stå
att försöka. Alla penninge-tillgångars
stoppande bidrager naturligtvis i sin goda mån,
särdeles om det användes med största
sorg-fällighet vid dc tider, då nöd och
förlägenhet äro i det högsta. Lyckas man genom
dessa och flera medel att bringa massan af
landets allmoge från egenskapen af
sjelf-ägände odalmän till de tå välmåendes
landbönder och legohjon; så torde man
förtem-ligen lång tid hafva förebyggt allmogens
oförskätnda vällefnad och allt dermed
för-enadt hopp om en större jemnlikhet, tillika
med all läfa för en större lällan om
med-burgligt företräde, än om företräde i
lef-Badssättets yppighet.
Smdsäler.
i • .11 i 71 ■ iL>. v ■ i II
som hafva vigt nast efter de stora.
I ett visst Tidningsblad ser man ordet
jVt esomoftast brukas i stället för ordet J:
t. ex. jVi veten, Ni boren. Frågas då, om
Herrar Redaktörer af detta blad hafva for
afsigt, att till intet göra skillnaden imellao
dessa båda ord, och hvårföre sådant skulle
ske. Tilldess vi härom uplysas, anse vi för
det rätta, att låta ordet Ni, såsom hittills,
vara singulare, och säga aldrig, Ni veten,
Ni boren, utan alltid: Ni vet, Ni bor;
men deremot i plurale: J veten, J boren.
Svenska språket, tro vi, behöfver ieke att
riktas med irregulariteter, emedan det äger.
alldeles öfverflödig tillgång på sådana.
Det vore kanske snarare godf, att
någon språkets hämnare föreloge sig. att riilt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
