Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med en direct föreskrift förekomma, och
man trodde, att den, som måste vistas
länge vid lärosätet, borde också lära något.
Iläri var det dock som man grofvast
bedrog sig; detta finner hvar och en, som
känner lefnads- och studeringssättet vid
våra universiteter. Af dem, som gå mycket
länge där, för att bereda sig till någon
examen, blifver ganska sällan något synnerligt.
Lefnadssättet är sådant, att hvarken en far
bör önsku sin son, eller staten sin
tillkommande tjenstemangammal Academicus.
Dessutom - med allt det loford, man kan
rättvist tilldela många af de Academiska
lä-jarne för boksynthet — är ändock, den
bildning, som vinneq vid Academierna,. af en
egen art. Den stat i staten, som dessa
inrättningar utgöra,, den där rådande isolering
från det verkliga medborgerliga lifvet,. den
deraf upkommande ensidighet i
åsigter,.föraktet for allt, som icke är böcker och ur
böcker humlas, allt detta gör universiteterne
till mindre tjenliga upfoslrings-anstalter för
etnbeUmän.:
Må sran dock icke missförstå vår
mening, som ingalunda är, att universiteter
äro öfverflödiga i staten. Det är blott det
långa, det från en spad ålder fortsatta
akademiska lifvet, som vi anse skadligt. Idéen
med universiteter tro vi vara den, att
enyngling, som, genom preliminär undervisning
iskola eller annars, tillegnat sig fasta
grunder i de egentliga vetenskaperna, må iihna
elt ställe, där .vetenskaperna i deras högsta
potens äro concentreiade,. där all
tidehvorf-vets och alla lidehvans litterära bildning;
är att tillgå, dar hans- förut förvärfvade
kunskaper kunna erhålla riktning och
enhet, där han icke biott kan inhemta, hvad
som står i böcker, hvilka föråldras, utan
trätfar en lefvande bok, hvari oupbörligt
inskrifvas och förklaras alla vetenskapernas
dagliga, framsteg, där, slutligen, han finner
elt tillfälle att låta undersöka och
docmrien-tera den framgång, hvarmed han initierat
sig i vetenskapernas hemligheter. Mep
uni-versiteternas ändatnål missförstås och
förfelas, om de användas till barnskolor, eller
om det akademiska lifvet, genom sin längd,
får sken af sitt eget ändamål eller hårdnar
till en ensidig riktning af ynglingens hela
väsende. Huru. ofta ser man icke unga
människor betrakta universitetet såsom en
tillflykt för deras sysslolösa år, tillbringa där
sin vackraste och för verklig
verldskäune-doms förvärfvande mest tjenliga tid , och
slutligen gå derifrån af ledsnad och derlöre
att de éj mer veta, hvad de skulle göra
där, likasom de kommit dit och varit där,
emedan de icke vetat, hvad de skulle göra
på något annat ställe? De, på hvilka denna
beskxiining egentligen passsar, äro de, som
i barndomen blifvit införda på akademiska
banan. Hvar och cn, som närmare känner
våra universiteter, skall med bedrölvclse
intyga sanningen af allt detta, skall intyga,
huru ofta dylika barn blifvit till sina seder
förderfvade och ingen ting vunnit i
kunskaper, huru sällan någon så upioslrad
blifvit någon ting for sig ajelf och
fäderneslandet.
Och likväl är det. just dessa
barnstn-dfenter, soip mest ämna sig till embefsmän.
Då de tråkat igenom flera år och ändtligen,
af föräldrar, egen eftertänka eller bristande
tillgångar, påminnas, att tiden är inne alt
blifva någon ting, taga de en examen,
beredda dertill genom collegfers hörande och
läsande, eller genom inpräglande al ett så
kalladt pensum. Rudimenter och grunder
hafva de aldrig fått lära, ty for sådant äro
universiteter icke inrättade, i stället för att
t. ex. studera grammatik, Jialva dc hört
vetenskapliga föreläsningar (hvilka också, i
parenthes sagdt, ofta måste rattas citer
åhö-rarnes fattningsförmåga, och således sjunka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
