Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vetande, att dock allt det öfriga lätteligen
förfaller af sig: sjelft?
Det anar oss, huru han kommer att
bete sig, om han inlåter sig i fejd med
Argus öfver denna sak. Långt ifrån att
utgallra misstagen och göra rättvisa, skall
han då fördöma allt i Argus och. förfäkta
allt, hvad denne med fog tadlat.
Att få skjutslegan nedsatt1, är en bland
Granskarens önskningar.1
Skjutsningsbesvä-ret bör icke lindras, då alla andra pålagor
blifvit tillökta,- — sådan är hans lära. Man’
»er, att han icke skulle hafva afskafiat
våldgästningen, i fall den ännu funnits. När
denna försvann^ ogillades och
förbjöds,så-»om ett verkligt våld; då erkändes det,att
skjutsning för resande icke borde vara ett
besvär, utan den skjutsande njuta betalning
deriore. Det kan dock visserligen icke
påstås,- att detta erkännande varit af särdeles’
påföljd. Betalningen har i alla tider varif
sparsam; oclr det är svårt att’ säga, om’
skjutsningsskyldiglieten’ någonsin uphört alt
förtjbna namn’ af besvär.
Alt göra rättvisan gällande och i
sjelf-Va verket afskaffii detta besvär,
hvartillingen* sann förbindelse finnes,- är hvad som
icke’ behagar Granskaren’ och hans folk.
De kurtna ej förakta ett bland den gamla
goda1 tidens privilegier, det att resa försitt
nöje på landets invånares bekostnad elfer
för en skjutslega, som gör
skjutsnings-besväret rätt kännbart. Man kan, enligt deras
tanka, nu’ mera icke säga, att man* i
Sverige reser för godt kop. Detta vet man
endast g^noin jemnförelse med främmande
länder. Vi vilja tro vår Granskare på hans
ord. Idan kan då icke vara en bland dem,
tom i ra mot införande af en r.y
skjutainrättning, i likhet med andra länelers7 —
Men vi slå vad, att han är det Vi veta,
till hvad grad all’ förändring i denna väg
misshagar. Den mest öfverdrifna
skjutslega ersätter aldrig allt det onda,’ som de
skjutsande tillskyndas; och det vore således
lätt möjligt,* att- resor i Sverige blefve rätt
dyra, utan att allmogen derföre uphörde
att känna tyngden af dem. Men heldre tål
inan båda dessa-* olägenheter,’än man gillar
en förändring, som’ afskafiar dem båda.
Hvad är orsaken? Ingen’,* eller ock den,*
att en’ skjuts-inrättning på’ annan fot skulls
kunna befrämja en lifvad coramuhication
oumbärlig’ för spridande aflitterär och
med-borglig bildning. Vi veta, livad Konungen,
trogen sitt system som’ gynnar all bildning
och allt godt, gjort för inrättande af
forvagnar, andra’ länders bepröfvade medel lör
resor och communication. Men vi förutse,
hvilka hinder verkställigheten häraf skall
möta; och vi känna de motify som kunna
frambringa sådana hinder __ oberäknad all
oskicklighet , som’ skulle kunna hafva
samma’ verkan.-
Hvem är väl obillig nog, att finna
någon vigt deri, att Konungens beslut
skrif-vas med en viss skicklighet, så att orden
uttrycka meningen? Uphörom’ att betrakta
det gröfsta misstag häruti1 såsom’ ett vigtigt
och ogohshenttgt misstag,’ — Detta blolt i’
parenthes.
O! du lyckliga Sverige! förtjenstens
hem och rätta plantskola! Med hvilken
”ifver tager män icke parti af dina
Binbets-”verks tillstånd och dina inre förhållanden!’’
Allt ar bevisadt till deras fördely sa1 snart
det är bevisadt, att man i deltd lyckliga
land kart — gård lycka. Alt upstiga heter
alltid att begagna ”kraften al sitt snille ochr
”arbelsfo’rmåga.” Hvad kan det" val vara
annat- än snille ofcli’ förtjensty soVn sä
up-lyfter ur de lägre kretsärne? Lyckliga
ladd,-hvars öden bero af Jem, som sålunda upnått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
