Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
långt ifrån oss all förkasta della medel till
offentlighet! Men hvad betyder ett sådant
antal af åhörare, dem händelsen tillåter att
vara samlade på den punkt, der ärendet
förehafves, emot antalet af rikets
vettgi-riga medborgare, hos hvilka dock det
allmänna tänkesättet måste hafva sitt. säte?
All den publicitet, som i Europa
finnes, är ett verk af boktryckerikunsten, ehuru
litet fri den ock må hafva varit. Hvad
■kall då icke publiciteten blifva, när
tryckfrihet fått vara i Europa någon tid? Skall
inan väl sedan önska sig tillbaka de tider,
då tal för folksamlingar afgjorde allt
genom ögonblickets intryck? Skall man
föredraga detta framför den stora verkliga
offentlighet, der bäfvan lör hela läsande
verl-dens blickar måste svätva ölver hvarje
talare, som i allmänt värf höjer sin röst
inför äfven den minsta forsamling? Se der,
å ena sidan, hvad offentlighet gör utan
tryckfrihet, och å den andra, hvad
tryckfrihet gör utan annan offentlighet.
Blotta rättigheten att göra all
offentlig handling genom tryck bekant anse vi
derföre vara i och för sig sjelf en verklig
publicitet. Och vi anse den vara i de
flesta fall tillräcklig att åstadkomma all den
goda verkan af publiciteten. Ty den goda
verkan är i våra ögon icke den, att de,
som förvalta allmänna värf, frukta tadlet
af en för tillfället åhörande eller skådande
folksamling, men att de frukta och
högakta det allmänna förnuftets röst, för
hvilket deras gerningar kunna framläggas, och
som dömer i lugn, efter all nödig besinning,
och sedan aldrig uphäfver sin dom.
Oss undfaller ej den i alla saker
stora vigten af lej vande offentlighet i
allmänna handlingar, af åhörares sinnligt
åskådliga närvaro, som så ofta lyfter den
ädle talarens mod, binder deremot
kanhända ej sällan den låges och ovärdiges
läppar, men alltid förekommer hverjehanda
småaktigt oskick, tasslande utom
protokollet, vederbörandes otillständiga
beställsam-het med råd och faderliga förmaningar o.
m. d. Men vi kunna ej lörblanda allt detta
med den verkan på nationens allmänna
interesserande för dess angelägenheter,
bvar-om här är fråga. Detta kan ändock aldrig
annorlunda lillvägåbringas, än geriom
läsning. Friheten att allmängöra
öfverlägg-ningarne är det, som ensam kan begagnas
för hela folkets uplysande ; och denna
frihet äga vi. Om denna frihet begagnas med
all nödig omsorg och skyndsamhet (såsom
visserligen aldrig hiltils skett); så skall
intet i Riksstånden fälldt yttrande, som haft
något inllytande på besluten eller
karakteriserat yttraren, undgå att blifva bekant
för hvar och en, som bekymrar sig att
veta det.
Den allmänna granskning, som häraf
upkommer, måste innan kort bringa på
andra tankar äfven dem, hvilkas önskningar
kunna vara emot öpnandet af Riksståndens
dörrar för åhörare, bringa dem att inse,
huru litet det gagnar äfven dem, att blott
gifva sig utseende af fruktan för folkets
ögon och öron, då man i sjelfva verket
ingen ting kan dölja. Det lilla behaget af
ett visst sjelfsvåld i sammankomsterna skall
finnas vara hela summan al de fördelar,
ledamöterna draga af sin instängning; och
intet Stånd kan äga en pluralitet, som icke
beqvämar sig att sakna delta behag heldre
än blottställa sig för en oförtjeut
beskyllning om obscurantism.
Vare härmed imedlertid hnru som helst;
så uphöra vi dock icke att af sådana skäl
betrakta tryckfriheten äfven i detta
afseen-de såsom den verkliga publiciteten, och
med-gifva för ingen del, alt blotta tillslutandet
af våra Ständers samlingsrum är att
jernn-föra med förhållandet hos de folkrepresen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
