Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
da skott och möta sina motståndare med
samma vapen som dem , de bruka , skal
och vältalighet. Nu är det dem möjligt att
vara förderfvade till viljan ; men dumma
oi h oskickliga kunna de k-ke tillika vara.
Ty man har exempel af hvisslingar och
skratt, äfven från ministeriella bänkarna,
öfver ministeriel fa talare , då de varit för
grofva eller oskickliga. Mycket, som man
icke skulle blygas att yrka, i fall fråga vore
blott om votering, blyges man nu alt yrka,
då man med skarpsinnighet och konst
mår-ste bemöta , hvad som med skarpsinnighet
och konst invändes.. Det äF också icke
utan vigt, att Ministern, för att kunna
bekläda sitt embete, måste vara vald till folks
ombud. Han måste derigenom åtminstone
påminnas, att ett folk linnes, som har
rättigheter och från hvars förtroende hans
magt utgår; han inåste låta påskina enviss
popularitet, om ock falsk; han måste säga:
jag har folkets pluralitet för mig, och de
som påstå motsatsen, misstaga sig; han
kan icke säga, såsom i vissa länder säges:
"jag frågar icke efter folkets vilja ; det må
tro och önska, livad det behagar, det må
enhälligt förklara sig. emot mig; jag har
uiagten att, oberoende af all dess vilja,
göra hvad mig lyster. Detta förnäma
förakt kan åtminstone aldrig frcunlysa, der
Ministern, genom ett val, stämplas såsom
en folketsmau. Denna ullrycLliga,
ohöljda strid mellan regering och folk kan icke
upstå der; de kunna icke förklara sig för
två alldeles åtskilda, af Jivarannan
oberoende, för hvarannau hämmande magter i
staten.
Hvad vi här sagt om Ministrar, gäller
em embetsmän, sådana nemligen som åf
regeringen till- och afsäitasty i en väl
ordnad slat kunna de icke vara annat än
Ministrarnas ögon, öron och händer; en
»beroende administralif emhetsmauua-corpa
är ett of ing, en utväxt, skadlig för både
folk och regering, såsom vi ofta visat.
Fiune3 en sådan, och den talrik, så
måste man sorgfälligt stänga vägen för den
till representationen.. Detta torde Norrigu
få lära genom en dyrköpt erfarenhet. Hos
oss finnes ett stånd , helt och hållet
sammansatt af embetsmän, ett der embetsmän
hota att taga öfverhanden , men ett
dere-inot, der man uteslutit ej blott dem,
som-äro embetsmän, uian äfven dem, som
varit eller kunna blifva, d. v. s. den delen
af nationen , som besitter kunskaperna och
erfarenheten.
Om tillåtelsen för embetsmän att
deltaga i representationen, skall vara oskadlig,
måste en omständighet, inträffa: att
folksombudens antal är så stort, i jemnförelse
med embetsmännens, att desse icke kunna
få öfvervigt och likasom inkräkta hela
representationen. I England , der
represen-lanterne äro så många och embetsmännen
så fa , upstår ingen fara for något sådant.
I Spanien kunde dereinot det ringa antalet
af representanter (som i alla fall är ett fel),
föranleda en dylik fara, ehuru
embetsman-na-corpsen (nemligen den af Kronan
utnämnda) icke är att jemnföra. med inånga
andra länders.
Denna betraktelse, angående
einbets-manna-corpsena talrikhct, leder oss på ett
annat vigtigt ämne i Spanska
constitutio-nen , nemligen. mimicipal-inrättningen,
Mau har ofta och med skäl gjort den
frågan: huru är det möjligt, att England,
med sin jord-aristocrati, med sin
fördärf-vade representation, med sina orimliga och
barbariska lagar, med sitt monopol-system
och sin ofantligt ojämnt fördelta egendom,
kunnat bibehålla så mycken frihet och
allmän anda? Ulan betänkande kan man
svara: dess municipal-inrättning liar bildat och
uprällhdllit dem. Den närmaste styrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
