Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke kan skapa nya vätskor och gifva dem
lifligare omlopp _ om nian lemnar
statsinrättningen oförbättrad, under det man ill—
fänas ati väcka allmän anda och
fosterlads-kärlek hos ett folk, som icke lefver under
ändamålsenliga inrättningar. Stora ord och
vackra upmaningar göra föga till saken.
Bättre gör inan, utan tVifvel, om man så
inrättar landets styrelse, att lagstiftning,
lag-skipning och förvaltning blifva allmänna
angelägenheter ; att hvar medborgare vet, att
han är det och har en röst, den han kan
göra gällande för sina och medborgares
angelägenheter. Regeringen skall icke vara
ett eget, afskildt stort ljus, som leder en
hop medvetslösa, kalla kroppar och endast
betjenas af några machin-mässiga drabanter}
hon skall vara blott brännpunkten för
strålarna af den mängd ljusa kroppar, soin
utgöra hela systemet. Af dessa milliontals
strålar, dem hon blott samlar till ett ljus,
skall hon återgifva en jemn värrna åt hela
systemet. Den allmänna viljan skall i henne
sammansmälta till en vilja. Men hvarken
ljus eller värma kan någonsin blifva allmän,
innerlig, verksam, hos massan, om hon
skall låna dem och de icke få utvickla sig
hos henne sjelf, under medvetande och
frihet. Icke frarnbragt af konsten skall den
eld vara, som värmer statskroppen. Den
skall vara utvicklad genom kroppens
naturliga rörelse.
Detta är, i bildspråk, hvad man kan
säga otn skilnaden mellan yttre och inre
regeringar, om sådana siats-inrättningar,
der folket behandlas säsom en rå och
medvetslös massa, och sådana, der styselsen
utgår från folket, är i sina innersta rötter
fastvuxen med folket. De förra äro de, der
all magt utgår från regeringen och, genom
kanaler, väl bevarade fråu all blandning
med folket, ledes till den minsta koja. De
sednare äro de, der (såsom vi redan sagt}
den närmaste styrelsen öfver folkel är
in-fÖrlifvad med folket sjelft, som, genom
ombud, besörjer sina flesta angelägenheter,
verkställer högsta magtens och
domare-magtens befallningar och åtminstone yttrar
sig öfver sådana steg, dem det sjelft ej
kan taga.
Den karakteristika skilnaden mellan
dessa båda olika stats-inrättningar är, att
den förra icke tål något sambund (eller,
som det kallas, sammansättning) mellan
statens medlemmar, utan vill behandla hvar
och en isolerad, vill att ingen biträder den
andra med råd och dåd ; den sednare
der-emot betraktar allt som samhälle och vill
hafva samhällen öfver allt. Ilvarje by,
h varje socken, hvarje stad vill hon se förenad
till ett organiskt helt, som styrer sig sjelf i allt,
hvad som rörer dess inre ordning och
hus-hållning. Af dessa minst^ samhällen vill
hon åter hafva flera sammanslagna till ett
större organiskt helt. Af dessa alla
sammantagna bildas staten, det stora allmänna
samhället. Grunden för en sådan organism
hvilar på livad vi kalle Municipal-inrättning.
Om den Spanska constitutionen icke
hade någon mera god sida, fortjente den
dock loford och mensklighetens aktning
endast genom inrättningen af numicipaliteter.
Hela Spanska området är indeladt i
sådana samfund *); och detta skall i grunden
*) De i öfversättnmgen nyttjade tittrycken Stad
och Magistrat äro icke, enligt värt
språkbruk, bestämdt svarande mot hvad Sp.
con-stilulionen menar. Icke blott hvad vi kalle
atäder, hafva fått dylika dirigerande corpscr
(Ayuntamicntos), utan livarje by, köping
o. s. v., skall hafva sädan styrelse, så snart
den, med fornt ditliöraudc etler vid
inrättningens införande anslaget dislrict, innehåller 1000
menniskor. Man miste besinna, att det, som
man ofta träffar i glest bebodda länder,
nem-ligen hvad vi kalla enstaka hemman och torp,
nästan icke finne« i Spanien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
