- Project Runeberg -  Stockholms Courier / N:o 105-131 1821. Courieren N:o 1-2 april 1821 /
1028

(1820-1822)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

omskapa och på nytt föda, hvilket blott
ofullkomligt skett, om endust
representation, grundlag, Ministrars ansvarighet, och
allt sådant, som nian vanligen anser för
frihetens garantier, blifvit införda.

Om rummet tilläte, borde man
anställa en närmare betraktelse öfver de
äldsta municipal-inrältningarnas förfall. De
funnos, ehuru felaktiga och outbildade, i de
af barbarerne öfver svämmade och i besittning
tagna Europeiska länder under medel-tiden.
Men de förstördes snart genom feodalismen
och ålervaknade först hos städerna, hvilka
också till en del behållit dem ända till vår
tid. På landet fm nes knappast skuggan af
dem qvar, om man undanlager England och
de länder, der de nu åler begynt uplifvas.
Franska revolutionen väckte först» tanken
på dem. Denna tanke benyttjades’ och
utfördes af Spaniens lagstiftare, hvilka
deri-genoin stadgade en verklig grundlag, en
lag , som skall gripa till roten , omskapa
folket och garantera alla andra
grundlagar. Ty sådana, kan nian göra och uphäfva
med en handvändning.; men; hvad son>
rotfästat sig hos folket, det är icke lätt
förstördt. Mara må säga hvad ondt rnan
vill öin Spanska constilutionen; tillstå-
måste man dock, att den är fast grundad och
sammanlänkad. Den kan möjligtvis
förstöras, men icke lätt förändras-och omstöpas,
Sjclfva förstöringen syues icke lätt,om
några år få förflyta.

Vi komma nu till den del, som- ufara
tvifvel mest ådragit sig. vederbörandes hat.
Man må genomsöka Spanska consfcitutionera
irån perm till perm., så finner man ändock,
intet ord om ståndsskiluad, om privilegier,
om privilegierade rätter, ingen
pairs-kam-mare, ingen i i**:de paragraf. I ett land, förut
så öfvervux.et af privilegier och.aristokrati,,
var det mod att våga atskalfandet af dfem;
och det var så mycket större r senr många.

förut privilegierade sntto bland lagstiftarne.

Att mängden af privilegierade imedlerlid
måste vara, voro och äro hätska mot den
nya constilutionen, visade först dess
tillintetgörande, så snart Ronungen återkom,
från sin landsflykt, sedun de beständiga
oroligheter och uplåg, som nu visa sig.
i Spanien , och sist det brinnande hat, de
privilegierade kasterne, älven i främmande
länder, hysa mot det nya systemet, sedan
det blifvit inlordt äfven i Neapel..

Öfver den stora frågan om- bristen af
en Phirs-kammhre i lagstiftningen ämna vi’
icke våga aågpt omdöme. Erfarenheten och
historien äro de säkraste ledare vid’ dylika,
frågors lösning.; Spanska och norrska
cora-sti lotioner na blifva,, i detta af seen de,
es-perimenter. Det Franska experimentet
under revolutionen hann icke gifva något-
utslag, och kunde icke gifva något, då såi
inånga orena ämnen blandkde sig. i
degeln-Ilvad man imedlertid kan begripa är, att
en-Pairkammare icke utgör ett så nödvändigt
vilkor för trygghet oeh. bestånd-,, sonv mara
vedat påslå. Det svåraste rönet i Spanien,
är tvifvelsutan redan gjordt, då sjellva
revolutionen kunnat gå för sig utan något
försök mot throuera, och. utan alt denna
behöide af någon Pairkammare skyddas.

Hum nyttigt del var. att privilegier och
skråförfattningar icke hade grundlagshelgd
hafva Cortfes redan forlidne år visat, då de
upbäfde immopolier, major a ter, skrån och
dylika band på industrien och Jandets
för-hofran- Lagstiftarns hafva förbehållit sig fria
händer i allt, äfven; i afseende på
grundlagen,. såsonji vi. redan sett, fastän där med’
svårare procedurer. De hafva mi antagit?
Konungamagt, en kammare o,, s. v.; mera
de hafva- förbehållit sig att, om de en
annan gång skulle vara- a: irioUmtt tanka.,
kunna uphä va dessa inrättningar, utan
revolution, eller kanske räiUre, sin öfver ty ge Ise

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:27:15 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stmcourier/1821a/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free