Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ledamot eller de ledamöter af Konungens
Högsta Domstol, som kunde anses liafva
förverkat det allmänna förtroendet. Eu
Riksrätt har ej uphört ait finnas, som äger
domsrätt öfver Konungens Högsta Domstols
embetsfel. Det har ej uphörl att finnas en
Konungens Justiliae-Kantzler, som varit
berättigad , och en Rikets Ständers
Juslitiæ-Oinbudsman T som Yaiit skyldig att inför
Riksrätten åtala dylika embetsfel. Sådant
har icke inträffat med BcrgeHns och llires
Domare. Detta länder naturligtvis till
deras fördel , och ålägger oss den strängaste
redovisning för våra yttranden. Vi skola
analytiscra alla de satser, som ingå i
Högsta Domstolens slutledning, hvarigcnom de
anklagades handling är sammanbunden med
det ådönula straffet.
Ati Bergelin och Ihre, livar för sig,
yttrat sig dricka Gustaf den femtes skål
och derpå tömt sina glas, innefattar, säger
Högsta Domstolen, icke blott ett uttryck
för en viss persons välgång. – Det är icke
de vid skålen nyttjade orden, som
innefatta detta; ty hvilken viss person
ulinär-kes, eller bokslafven, med Gustaf dert
femte ? Man måste nödvändigt intränga- i
de anklagades medvetande, för att
ölver-tyga sig, alt den vissa person, på hvilken
de tänkte, i fall de tänkte på någon, var
den , som inan föreställer sig. Det är då
icke verkligt, att deras gerning eller deras
ord innefattade, hvad Högsta Domstolen
säger deri vara innefattadt.
Hvad sålunda förekommit, säger
vidare Högsta Domstolen, innefattar äfven
ett föi klarande , syltande å denna persons
uppstigande på thronen r emedan orden den
femte icke kunna, efter vanligt spiåkbruk,
annorlunda förklaras, eller till andre än
regerande Personer lämpas. Hvart
andras ord syfta , låter sig ofta med
trovärdighet gissas. Någon gång k«n en sådan
gissnirg gifya nyttiga uplysningar. Icke ens
en åklagare äger att pä denna gissning
bygga en bestämd tillvitelse om brott eller
elakhet. Öm en domare kan nöjas dermed,
för att ddorna straflf är då temligen lätt
ati afgöra.
Låt nn vara, att han kan det, och
att han derigenom afgör, att enligt
språkbruket ett upstigande på tlironen måste
menas; huru vet han likväl, att denna thron
måste vara Sveriges thron? Kunde ej en
Gustaf den femte komma på någon annan
thron ? Och skulle det varit brottsligt att
önska honom (han må vara hyem lian vill)
lycka till en annan thron än den svenska? Låt
detta inträffa och låt sjelfva den person, som
Högsta Domstolen menar, blifva herrskare
öfver något annat land än Sverige; och vi
skulle icke tro , ait en svensk kunde
straffas for alt liafva önskat honom välgång i
det land , lian beherrskade — änskönt han
der ville låta kalla sig Gustaf den femte.
Att uttrycken haft afseende å en
genom Rikets Ständers beslut 1810 från
svenska thronen för alltid skiljd
Konungason , finner Högsta Domstolen visa sig
uppenbart af sammanhanget. — Hvad bär må
menas med sammanhanget, är svårt att
veta. Högsta Domstolen förklarar sjtlf längre
ned, att af ransakningon ej funnits något
ledande derhän, att på Gollland någre
planer emot den antagne ordningen varit
påtänkte eller upgjorde; äfvensom H. D.
finner allt skäl i öfrigt att tillstyrka nåd
för de anklagade. Sådant tyckes visa,hvad
ej heller någon läsare af protokollerna
lärer kunna bclvifla, att händelsen stått så
isolerad oeli utan allt sammanhang, som
någon möjligen kan stå. Hade också
någon ting straffbart hos de anklagade
funnits, och sammanhanget, i stället att
minska , tvertom hade ökat deras brottslighet,
d. v. s. varit sådant, alt det till skäl emot
■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
