Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fiol, synes detta afbrolt ej kunna distrahera
på långt när så mycket, som utöfningen af
en ofta nog vidlyftig lagskipning vid den
akademiska domstolen.
Hvad Comitéen säger, för att
vederlägga det inkastet, att den akademiska
friheten ej kan existera , om jurisdictionen
försvinner , torde tillåtas oss alt införu med
Comiféens egna ord.
”När Hög - Skolorne stiftades, voro
de Studerande nöjde med försäkringen om
att ej blifva ofredade af andra. Den
Akademiska friheten ansågs då ej sträcka sig
längre, än till frihet från främmande
öf-vervåld. Hägn och beskydd voro de
förmåner, Staten i detta hänseende ullofvade
i sina privilegier eller frihets-bFef. Om , i
stället för det förtryck, Il varemot den
fredlige Vettenskaps-idkaren på detta sätt
er-liöll värn, någon gång visat sig ett
sjelfs-våld å de Studerandes egen sida, liar deita
Varit ett missbruk af den allmänna
friheten , ursäktligt kanske under en tid al
råhet eller yrsel, men alldeles icke värdtatt
af lagarne gynnas. Också har alltid
Svenska Regeringen strängt ogillat ett slikt
oskick. Många allvarsamma Författningar
åro i den delen utfäidude; och då man
>äser Kongl. Brefvet den i Murs 1750,
ser man tydligen, att meningen med do
Studerandes öfverlemnancle ät Lärarnes
fadt rliga myndighet i disciplins-mål alldeles
icke varit att utvidga den Acädemiska
friheten. Hvad en äkict Akademisk frihet är,
liar den Store Gustaf Adolph tämligen klart
Uttryckt i sitt bref af den 29 November
itli2. Den består, efter hans ord, deri,
’att häda sig Christeligen och dygdetigön,
ccii inbördes med sämja , utan någon
smält k , bi lika den rätta Libertate pbiloso-
pbica/’ ___ Rättigheten att fritt undersöka
odh af handla alla vetenskapliga ämnen,
’ulan några i fprväg lagJa hinder,” som
det*i Grundlagen heter om tryckfriheten,
och utan intrång eller band af yttre
Auc-toritet, utgör, efter Committéens tanka, den
sanna friheten för elt Universitet. Endast
under denna frihet, men icke under
friheten att göra våld, kan den rena
Veten-kaps- andan utbilda sig. I detta
hänseende skulle Comitéen önska, att de
Akademiska Conalitutionerne ägde ännu mera
liberalitet. Det har för Vettenskapernes
framgång varit en lycka, alt man ej
alltför bokstalligi tillämpat och 19 Cap.,
jemte flera dermed gemenskap ägande
Statl-ganden; likväl torde det ej vara utan
exempel , äfven i sednare tider, att inom
sjelf-va Akademien fråga upstått om
inskränkningar i den fria behandlingen af
vetenskapliga ämnen , utan att någon klagan då
blifvit spord om vådan lör den äkta
Akademiska friheten.’*’
”Om man ock ville antaga, att en
annan Student-frihet gåfves än denna, så
skulle likväl den alldeles icke kuuna
påräkna något stöd af den Akademiska
j/trts-dictionen i egentlig betydelse. Det är
redan förut anmärkt, att den måste följa
allmän Lag, och att dess domar eljest
undergå rältelse vid Öfver-Domstolarne. Huru.
skulle då den särskilda jurisdictionen
kunna åt de Studerande skänka en annan
frihet än den, hvarje Medborgare äger i
Lagen förvarad?’’
Sedan de skal, som vanligen anföras
för nödvändigheten af den akademiska
jurisdictionen , sålunda blifvit.undanröjda,
visar Comitéen , att erfarenheten redan
ådagalagt dess umbjjrligbet. Vid Parisiska
Universitetet var den uphäfven långt före
revolutionen ; vid det Köpenhamnska är
den det, allt sedan 1771 och vid flera
i sednare tider stillade Universiteter är
ingen annan (fotnsrätl,. än discjplinsrätleU)
tillagd iärarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
