Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
varandra, man var glad att återse varandra, och
inom ett ögonblick hade resenärerna stigit ur vagnen.
Mrs Collins välkomnade sin vän med uttryck av den
livligaste glädje, och Elisabet blev allt mera belåten
med sin färd, då hon märkte, hur hjärtligt
välkommen hon var. Hon såg genast, att hennes frändes
sätt icke hade förändrats genom hans äktenskap;
hans stela hövlighet var alldeles densamma som den
hade varit, och han höll henne kvar några ögonblick
vid grinden för att få höra, hur det stod till med
hela hennes familj. Gästerna bjödos sedan att stiga
in utan något annat dröjsmål än det, som
förorsakades av att han för dem utpekade, hur trevlig entréen
var; så snart de kommit in i vardagsrummet
välkomnade han dem återigen ytterst ceremoniöst till
sin anspråkslösa boning och upprepade ord för ord
sin hustrus inbjudning till dem att intaga
förfriskningar.
Elisabet var beredd på att se honom i all hans
glans, och hon kunde icke låta bli att föreställa sig,
att, då han framhöll rummets läge, dess vackra
proportioner och möblering, han särskilt vände sig till
henne, som om han ville låta henne känna, vad hon
hade förlorat, då hon avböjde hans frieri. Men ehuru
allt var nätt och trevligt, kunde hon icke glädja
honom med någon ångerfull suck, utan hon såg
snarare med förvåning på sin vän, som kunde se så
pass belåten ut med en sådan make. När mr
Collins sade något, varför hans hustru med skäl kunde
skämmas, vilket sannerligen icke hände sällan, såg
Elisabet ofrivilligt på Charlotte. Ett par gånger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
