Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Christofer Columbus och den västliga vägen till Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 H. H. VON SCHWERIN.
Bland desse Columbus’ inflytelserike gynnare och välgörare
böra framför allt nämnas ett par af den spanska högadelns spetsar,
hertigarne af MEDINA CELI och MEDINA SIDONIA, hvilka utverkade, att
Columbus erhöll d. 14 januari 1486 audiens hos Deras Kungliga
Spanska Majestäter, Don FERNANDO af Aragonien och Doña YSABEL
af Castilien. Konungen och drottningen befunno sig för tillfället i
Cöòrdova, där de voro sysselsatta med förberedelserna till kriget
emot riket Granada, den sista kvarlefvan af Arabernas ofantliga
besittningar på den Iberiska halfön.
Det lyckades visserligen Columbus, som vid detta tillfälle lär
väckt ett icke ringa uppseende, att med känd vältalighet för
Ferdinand och Isabella redogöra för sin stora idé. Men han vann intet
därmed! Sinnena i Spanien voro vid detta tillfälle alltför mycket
upptagna af kriget mot de otrogne, hvilka man nu hoppades omsider
kunna helt och hållet fördrifva från Spaniens jord, för att man skulle
hinna egna erforderljg uppmärksamhet åt den främmande
sjömannens i det stora hela rätt obegripliga förslag om oceaniska
färder jorden rundt. För öfrigt torde vid denna tid endast få
personer, som sysslat med så lärda studier som kosmografi och
matematik, hafva funnits inom Spaniens landamären, särskildt i de högre
kretsarna.
Då hofvet år 1486—87 residerade i Salamanca, fick
Columbus drifvet det så långt, att en pröfningskommission på regeringens
föranstaltande sammankallades hit. Inför denna »junta» (=
församling), bestående af hofmän och »lärde», d. v. s. andlige, hade
nu Columbus att framlägga sin plan och anföra sina grunder och
skäl af olika slag.
Vi kunna å ena sidan med skäl antaga, att denna församling
visserligen icke bestått af synnerligt kompetenta personer och att
Columbus tvifvelsutan haft att besvara en mängd mer eller mindre
barnsligt naiva frågor. Men å andra sidan veta vi, att denna
konferens eller »disputation», såsom man också med orätt kallat den, och
hvilken man då vanligen ansett hafva hållits inför »universitetet» i
Salamanca, af senare skribenter starkt förlöjligats för att därigenom
öka Columbus’ anseende. Sålunda, berättas det, skulle man hafva
framkastat den anmärkningen, att läran om förekomsten af
»antipoder» strede emot kyrkofadern LACTANTIUS’ vittnesbörd: »inte kunde
människor gå som flugor på taket i ett rum med benen uppåt, lika
litet som träd kunde växa nedåt eller regn falla uppåt!»
Sanningen är helt enkelt den, att intet beslut fattades vid denna
Salamancakonferens; man svarade hvarken ja eller nej till
Genuesarens anhållan. Man ville icke stöta Columbus helt och hållet ifrån
sig, utan sökte urskulda sig med att tiden icke vore väl vald, emedan
man ju framför allt hade att kraftigt bedrifva kriget mot Morerna.
För sitt underhåll tillerkändes Columbus emellertid ett litet
understöd ifrån hofvet, i hvars tjänst han härefter ansågs på något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
