Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den första färden öfver Atlantiska oceanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 H. H. VON SCHWERIN.
gaste af Spaniens dåvarande besittningar. Columbus hade beräknat,
att färden härifrån västerut skulle blifva kortast.
Redan tredje dagen efter affärden inträffade det första missödet,
bestående däri, att Pintas styrapparat råkade i olag. Icke utan
skäl kunde denna händelse tillskrifvas fartygets om bord varande
ägare, tvenne män från Palos, hvilka på detta sätt sökt förhindra,
att deras skepp deltog i denna färd, som man ju allmänt ansåg
vara ytterst farlig. Befälhafvaren, Martin Alonso Pinzon, lyckades
emellertid, ehuru med stort besvär, föra den skadade Pinta först till
Lanzarote, den närmaste ön af Canarigruppen, och därpå äfven till
Gomera, där han dock nödgades stoppa och upplägga skeppet till
reparation. Redan nu visade det sig, att det icke var så
synnerligen väl bevändt med enigheten mellan amiralen och hans
underbefälhafvare.
För sin del hade Columbus velat, att man fortsatt ända fram
till Gran Canaria, den betydligaste af öarna, för att där kvarlämna
Pinta. Han hyste nämligen förhoppningen att här kunna förhyra
ett annat fartyg som ersättning för sin skadade karavel. Detta
lyckades emellertid icke, och expeditionen tvingades kvardröja här hela
4 veckor under afvaktan på att skadan skulle hinna repareras. Den
oskäligt långa tid, som härtill åtgick, tyckes också häntyda på, att
illvilja äfven nu var med i spelet.
Härunder blef den spanska flottan vittne till ett utbrott af ön
Tenerifes vulkan, den berömda Pico de Teyde, hvars regelbundet
formade, nära 4,000 meter höga, kägla en tid ansågs vara jordens
högsta berg.
Anmärkningsvärd är den omständigheten, att manskapet redan
nu började knorra, innan den egentliga färden ens börjat.
Under den ytterst ovälkomna väntetiden var Columbus
ingalunda overksam. Tvärtom! Han sysselsatte sig oafbrutet med
inhämtandet af underrättelser om »landet där borta i väster».
Härvarande spanske nybyggare försäkrade honom bl. a., att man från
det ytterst i ögruppen belägna Ferros högsta delar år för år och
alltid på samma plats tydligt kunnat se land afteckna sig på
horisonten i väster. De gode Canarimännen hyllade säkerligen den
åsikten, att denna gamla skepparhistoria var egnad att ytterligare
uppmuntra den trägne amiralens förhoppningsfulla sinnesstämning.
Först den 6 september var allt åter klart till afsegling.
Columbus hade emellertid erhållit underrättelse om, att 8 portugisiska
fartyg lågo på lur i närheten. Deras afsikt var att söka infånga
hans skepp vid afresan. Portugiserna fruktade troligen, att den
spanska eskadern ämnade lömskt smyga sig bort till Guineakusten,
hvilken Portugal ängsligt bevakade såsom utgörande dess dyrbaraste
egendom vid denna tidpunkt.
Flottan hindrades till en början af vindstilla. Först den 8
september kunde den egentliga upptäcktsfärden taga sin början. Där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
