Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den första färden öfver Atlantiska oceanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 H. H. VON SCHWERIN.
afstånden. Amiralskeppets styrman värderade afståndet till 578
leguas; Columbugs’ officiella beräkning visade 584 leguas, under det
att han i den riktigt förda, hemliga dagboken antecknat 707. Miñas
styrman hade uträknat 650 leguas, då däremot Pintas kontrollant
uppgaf siffran 634.
Lördag den 6 oktober sökte Martin Alonso förmå Columbus att
ändra den västliga kursen till sydväst; ty annars, menade han, komme
man icke till Zipangu. Men Columbus ville icke gå in på detta
förslag. Enligt hans mening var det nämligen riktigast att först
uppnå fastlandet; öarna skulle man alltid sedan få-tid att
undersöka, en mening, som han för öfrigt städse förfäktat. Bägge
skeppsförarnes sätt att betrakta situationen betingas uteslutande af den
medförda kartans enskildheter, till hvilka de bägge två tyckas hafva
hyst en lika obegränsad, som ogrundad tilltro.
Söndagen den 7 oktober vid soluppgången öfverraskades alla
däraf, att den vid tillfället i spetsen för de andra skeppen seglande
Nifñña helt oväntadt hissade sin flagga i topp, samtidigt med att ett
kanonskott dånade från dess sida. Hvad nu? Alla hjärtan
klappade hastigare! Detta var ju den af Columbus påbjudna signalen
till tecken, att land var i siktel Då man dock ännu icke på aftonen
fått syn på det förmenta landet, blef det klart, att man än en gång
varit offer för en alltför liflig inbillningskraft.
Men då fågelsvärmar oafbrutet sågos draga i sydvästlig
riktning, så beslöt amiralen, som sade sig minnas, att Portugiserna ofta
upptäckt öar genom ett uppmärksamt iakttagande af fåglarnas flykt,
att sätta kursen på sydväst och att oförändradt bibehålla densamma
under minst två dagar. Columbus hade därigenom anslutit sig till
Pinzons redan omtalade uppfattning om den segelkurs, som rättast
borde hållas, och att han nu gjorde detta, blef af stor betydelse. Ty
hade amiralen fortfarande bibehållit sin rakt västliga kurs, så skulle
han hafva stött på Nord-Amerikas fastland i närheten af
Floridahalfön, och tvifvelsutan skulle denna omständighet hafva föranledt,
att upptäckten af de nya landen gestaltat sig på ett helt annat sätt,
än hvad nu verkligen skedde.
Men när man, såsom nyligen ägt rum, ytterligare velat anföra
episoden rörande Columbus’ »direktionsförändring» som ett bevis
för att Pinzons förtjänster om Amerikas upptäckande voro större,
än man hittills trott, så har man därigenom gjort sig skyldig till ett
grundligt misstag.
Seglatsen fortsattes den 8 oktober under det härligaste väder;
»med förtjusning insuper man de vällukter, hvarmed luften är
mättad», läsa vi i amiralens privata anteckningar. Manskapet, denna
oskolade hop, hvars tålamod blifvit satt på prof genom de ofta
felslagna förhoppningarna att snart nå land, började den 10 oktober
åter att högljudt gifva luft åt sitt missnöje.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
