Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den första färden öfver Atlantiska oceanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 H. H. voN SCHWERIN.
»Indiers» meddelanden uppfattade Columbus så, som om det
fordrades méra än 20 dagar för att i båt ro omkring ön.
Från den 28 oktober till den 5 november seglade flottan utmed
Cubas nordkust i västlig riktning. Man landsteg här och där för
att inhämta närmare underrättelser om landet. Infödingarne
förhördes och korsförhördes fram och tillbaka, så att de arma varelserna
slutligen ej visste, hvilket besked de lämnade.
Som man väl kan tänka, voro de underrättelser, som man på
detta sätt erhållit, alldeles värdelösa och hvarandra så motsägande,
att Columbus snart öfvergick till Martin Alonsos uppfattning, att
»Cuba» vore en stad längre inne i landet, och att den kust, man
nu följde, tillhörde själfva det asiatiska fastlandet, hvilket sträckte
sig allt längre mot norr. (Cubas kust hade just då antagit en nord.
västlig riktning, en
omständighet, som styrkte
Columbus i denna tro.)
Härvarande furste låge
för närvarande i fejd
med landets öfverherre
CAMI, hvilken var
ingen annan än den
mycket eftersökte STOR-
KHANEN.
Den 1 november
skrifver därför
Columbus i sin dagbok: »
Säkert är, att detta är
fastlandet, öoch att jag
befinner mig på ett
afstånd af möjligen högst
Indianhydda, (gammal afbildning). ett hundratal leguas
från någondera af stä-
derna Zayton eller Quinsay.» Columbus hade således öfvergifvit all
tanke på att man nu befann sig vid Zipangu; fastmera hade man
enligt hans nya åsikt redan seglat förbi denna ö.
Columbus’ geografiska begrepp äro vid denna tidpunkt ännu
mera förvirrade än någonsin tillförene. Han tycker, att hafsvattnet
är kallare, än han förr konstaterat, och sluter däraf, att han råkat
komma nordligare, än han själf önskat. Han tror, att han befinner
sig under 42° nordlig bredd i stället för (snarare) 21°.
Till detsamma kolossalt felaktiga resultat kommer äfven
Columbus (skenbart åtminstone), då han strax därpå verkligen tager
höjden med tillhjälp af kvadranten. Denna fråga, som blifvit
föremål för åtskilliga utläggningar, särskildt emedan man med stöd
däraf trott sig kunna visa, att Columbus’ vetenskapliga utbildning
lämnat mycket öfrigt att önska, är i och för sig så obegriplig, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
