Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus' andra resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 193
- Spaniens stora atlantiska hamnstad Cadiz var utsedd till
samlingsplats för eskaderns fartyg, hvilka utrustats här och hvar i
Andalusiens olika hamnar. Den sista dagen, som tillbragtes i land, den
24 september, upptogs af religiösa ceremonier och festligheter,
hvarvid kanonsalut och krigisk musik spelade en stor roll. Det var
någonting helt annorlunda storartadt än den första affärden från
Palos tvenne år förut!
Dagen därpå lämnade den ståtliga flottan Cadiz-bukten. Äfven
denna gång satte Columbus kursen rakt på Canariöarna. En
genuesisk eskader, hvilken var stadd på hemresa från London och af
en händelse befann sig i närheten, visade den spanska flottan den
betecknande uppmärksamheten att ledsaga den ett stycke väg utåt
Atlanten. Den 7:de dagen efter afresan, d. v. s. den 1 oktober,
nåddes Gran Canaria, där ett uppehåll gjordes för att reparera ett
skepp, som sprungit läck. (En för denna de stora
sjöexpeditionernas tid betecknande omständighet är, såsom vi ofta bevittna, det
dåliga skick, i hvilket materielen ständigt befinner sig.) Den 5
oktober ankrade flottan vid Gomera för att lägga sista handen vid sin
utrustning.
Redan nu hade Canariöarna uppnått ett betydligt välstånd, så
att de kunde erbjuda besökande fartyg hjälpmedel af åtskilliga slag.
Därvarande köpmän voro allmänt bekante för den berömvärda
företagsamhet, som de ådagalade genom att drifva direkt handel med
åtskilliga aflägsna trakter.
På Gomera intog flottan ved och dricksvatten. Dessutom fördes
en mängd europeiska husdjur, hornboskap, getter, får och svin,
ombord äfvensom frön och trädgårdsfrukter, såsom apelsiner, citroner,
meloner m. m., hvilket allt var afsedt för nybyggarne på Española.
Den 7 okt. afseglade flottan härifrån, men vinden var så svag, att
Ferro först 6 dagar därefter förlorades ur sikte.
Nu vidtog färden öfver den öppna oceanen. Amiralen höll
kursen 12 grader sydligare än första gången, ty han hoppades
därigenom på kortare väg kunna uppnå de öar, hvilka man vid
upprepade tillfällen sagt honom vara belägna S. O. om Española.
Ehuru vinden var gynnsam, och flottan denna gång icke
hindrades af någon sargasso, gick färden blott långsamt i följd af
amiralskeppets ytterst ringa segelhastighet. Det dröjde också hela
20 dagar, innan det första landet kom inom synhåll.
Man räknade den 3 november, då den i amiralskeppets stortopp
posterade utkiken med dundrande stämma ropade: Belöningen!
Jag ser land! Underrättelsen utbredde sig hastigt på hela flottan
och gaf där anledning till stormande yttringar af den stora glädje,
hvilken alla i detta ögonblick erforo.
Landet, som man nu såg, var en liten flack, af härlig grönska
prydd ö, som erböll det talande namnet La Deseada, d. v. s. den
efterlängtade — nu La Désirade. Samma kurs hölls fortfarande.
De stora upptäckternas tidehvarf. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
