Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ferdinand Magellan och den första världsomseglingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 369
färden, lämnade expeditionen sitt vinterkvarter, sedan dess män
samtlige begått nattvarden. Afresan var emellertid förhastad, och
man hann denna gång endast så långt söderut som till S:a
Cruzflodens mynning, i hvilken man inlöpte, och där man kvarstannade
till den 18 oktober, då vädret visade sig vara fullt gynnsamt.
Färden fortsattes samma dag, och redan den 21 hade flottan uppnått
»ett kustinsnitt, liksom förande till en bukt».
Man befann sig i själfva verket i närheten af Cabo de las
Virgines, d. v. s. Jungfrurnas udde, som erhöll sin benämning af dagen
i almanackan, den Heliga Ursula, hvars 11,000 jungfrur voro vidt
berömda. Magellan själf påstås -
hafva varit den förste, som
varit öfvertygad om, att man
här funnit ett sund och icke
en af de vanliga
kustinskärningarna, samt att han vid
midnattstid gjort sitt folk
uppmärksamt på verkliga
förhållandet. Häri skulle alltså en
viss likhet finnas mellan
Magellan och Columbus, hvilken,
som vi minnas, för sin del
gjorde anspråk på att före
någon annan hafva sett land
under den spännande natten
till den 12 oktober 1492.
En mycket diskuterad
fråga har varit den, huruvida
Magellans sund varit kändt af
Portugiserna före Magellans
ankomst dit, och huruvida
Magellan för sin del haft någon
vetskap därom. Patagon (efter fotografi).
Det är visserligen sant,
att äldre kartor finnas, å hvilka ett sund vid den
Sydamerikanska kontinentens sydspets finnes angifvet; så är t. ex. fallet
med den tyske geografen SCHÖNERS berömda globkarta af 1518 och
1520. Men vi göra rättast, om vi uppfatta det där förekommande
sundet såsom ett rent teoretiskt antagande af kartritaren, hvilken
därvid icke haft den minsta reella grund att stödja sig på. (En
dylik »konjekturalgeografi»s var vid denna tid någonting mycket
vanligt, och detta var fallet ännu mycket längre fram.) Detta
framgår ock allra tydligast af den omständigheten, att Schöner på
samma karta angifver äfven ett annat sund, som går tvärt igenom
Central-Amerika och alltså motsvarar ett slags Panama-kanal. Det
var detta sund, som Cortez sökte, men till sin ledsnad icke på-
Ds stora upptäckternas tidehvarf. 47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
