- Project Runeberg -  De stora upptäckternas tidehvarf /
375

(1900) [MARC] Author: Hans Hugold von Schwerin - Tema: Exploration, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ferdinand Magellan och den första världsomseglingen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 375
ett visst bryderi), uppnådde omsider den 6 mars 1521 en ögrupp, de
nuv. Ladronerna eller Marianerna. Med obeskriflig glädje sågo
Spanjorerna, att dessa öar voro bebodda — en mängd bäåtar med
trekantiga s. k. latinska segel kommo nämligen flottan till mötes.
Nu var det slut på det elände, som expeditionen fått uthärda under
de 98 dagar, som den beseglat »ett haf, så vidsträckt, att knappast
det mänskliga förståndet kan fatta det».

Magellan lade till vid en af öarna, troligen Guam. Men besöket
blef icke långt. Infödingarne voro nämligen ytterst besvärlige. De
visade sig som fulländade tjufvar (spanska = ladrones), som stulo allt
hvad de fingo fatt på. Deras djärfhet gick så långt, att de afskuro
de tåg, i hvilka skeppsjullen hängde invid amiralskeppets
akterspegel, och förde pilsnabbt den lilla farkosten i land. Det var omöjligt
för manskapet att hålla de påflugne infödingarne borta från skeppen.
Till slut måste de med våld aflägsnas.

Det däraf uppkommande tumultet blef snart så allvarsamt, att
Spanjorerna tvingades att göra bruk af artilleriet emot öborna, af
hvilka ett stort antal stupade. Magellan, som var mycket ledsen
öfver förlusten af jullen, lättade ankar och styrde ut till sjös, där
man tillbragte natten för att icke blifva öfverraskad af infödingarne.
Morgonen därpå återkom han till ön, där han landsteg med en trupp
på 50—60 man, brände därvarande by och åtskilliga båtar samt
återtog jullen och bemäktigade sig ett betydligt proviantförråd.
Infödingarne, hvilkas enda vapen bestodo af spjut, försedda med
spetsar af fiskben, gjorde först min af att vilja sätta sig till motvärn, men
flydde vid den första salfvan, hvilken afgafs från eldhandvapnen och
som kostade dem 7—8 man i döda.

Pigafetta lämnar oss en hel del upplysningar rörande detta öfolks
egendomliga seder och bruk. Särskildt infödingarnes farkoster och
den segelskicklighet, som de lade i dagen, väckte Européernas
beundran. Båtarna voro lika både framme och bak samt försedda med
s. k. uteliggare, en med långa stänger vid relingen fäst
styrapparat, och det var första gången Européerna gjorde bekantskap med
en dylik båttyp. Dessa båtar seglade hastigare än den spanska
eskadern och manövrerades med sådan skicklighet, att de för fulla
segel ströko mellan aktern och den båt, som hvarje af de spanska
skeppen förde i släptåg efter sig.

De af de utståndna strapatserna medtagne Spanjorerna, som hade
högligen vederkvickts af de frukter och grönsaker, som de här
förskaffat sig, lämnade Ladronerna den 9 mars. Den 16 kom land i
sikte; det var den till Filippinerna hörande Samarön, på hvilken
man dock icke landsteg af fruktan för de här befintliga farliga
klipprefven. Färden fortsattes numera i sydlig riktning, och vid nattens
inbrott ankrade flottan vid den lilla Malhouön. Denna föreföll att
vara obebodd, och Magellan, som var angelägen att så fort som möj-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 11 14:05:14 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/storaupp/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free