Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ferdinand Magellan och den första världsomseglingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPIÄCKTERNAS TIDEHVARF. 377
En annan i sammanhang därmed stående kuriositet var den, att
datums- och veckodagsberäkningen ända till 1844 på Filippinerna
var en dag efter i jämförelse med närbelägna områdens. Så t. ex.
sammanföll söndagen i Hongkong med lördagen i Manila.
Byteshandelhn med infödingarne blef allt lifligare.
Spanjorerna erhöllo genom denna en stor mängd frukter, grönsaker och
fjäderfä. Med en dylik diet repade de sjuke sig snart. Särskildt
visade sig cocosmjölken, som generalkaptenen hvarje morgon med
egen hand räckte dem, vara synnerligen välgörande. Efter 9
dagar, den 25 mars, hade alla så kryat på sig, att man ansåg sig
utan risk kunna fortsätta
resan.
Den 28 mars anlände
man till den lilla
Limassauaön, med hvars malajiska
befolkning Magellans slaf
KLnrigue från Malakka
kunde meddela sig. Öns konung
infann sig snart i en stor
kanot och utbytte skänker
med Spanjorerna, men
nekade för egen del försiktigt
att gå ombord på
flaggskeppet Trinidad. Tackvare
tolken Enrique antog dock
förhållandet mellan debägge
partierna snart en hjärtlig
prägel. Konungen kom
slutligen ombord till Magellan,
som förärade honom en
turkisk dräkt i rödt och gult Ladronerna (gammal afbildning).
samt en röd mössa. Därpå
utförde de tvänne männen casi-casi-ceremonien, med hvilken
fostbrödralag mellan dem beseglades, hvarvid efter vedertagen sed den
ene smakade den andres blod, såsom det ännu brukas i den
malajiska archipelagen.
Konungen, eller rajan, CALAMBU var högligen förvånad öfver
alla de prof på västerländsk kultur, som han vid detta tillfälle fick
se ombord på flottan. Han inbjöd två af Magellans officerare att
komma i land för att se, huru han själf hade det ställdt. Den ene
af de två utsedde råkade vara Pigafetta, som, sin vana trogen,
noggrant beskrifvit, hvad han vid detta tillfälle fick bevittna.
Konungen emottog sina två gäster på det vänligaste sätt. Det
blef ingen ända på ätandet och drickandet. Pigafetta själf nödgades,
trots att han var en god katolik, för en gångs skull frångå sin
fromma vana att icke äta kött på Långfredagen. Pokulerandet blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
