Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ferdinand Magellan och den första världsomseglingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378 H. H. VON SCHWERIN.
slutligen så våldsamt, att Pigafettas kamrat blef alldeles berusad af
det myckna vinet.
Påsksöndagen firades med all upptänklig ståt, hvilket allt var
egnadt att imponera på rajan och hans broder, hvilka bevistade
högtidligheten. Det var årsdagen af S. Julian-myteriet och Magellan
hade allt skäl att glädja sig öfver den himmelsvida förändring till
det bättre, som sakerna under det förflutna året undergått.
Men Magellan var angelägen att sluta sin resa. Den 4 april
hissade han segel och satte, åtföljd af den trogne Calambu, kursen
på den stora, i väster belägna ön Zebu. Under vägen dit berörde
expeditionen åtskilliga mindre öar, om hvilkas egendomliga
djurvärld Pigafettas journal säger: »Här funnos bl. a. flygande räfvar
(dessa trakters stora, fruktätande flädermöss), som voro så stora som
örnar, och hvilkas kött smakade som hönskött.»
Efter en lycklig seglats anlände flottan den 7 april till Zebus
hamn, som hälsades med bredsidor af samtliga skeppen. Öns konung
gjorde till en början anspråk på, att de spanska skeppen skulle
betala tribut liksom alla andra fartyg, som besökte hans hamn.
Men Magellan nekade bestämdt att göra detta, och konungen gaf
visligen efter. Härpå uppstod det kordialaste förhållande mellan honom
och generalkaptenen.
Utan minsta påtryckning säges konungen hafva uttalat sin
önskan att antaga kristendomen. Med glädje gick Magellan in härpå,
På en öppen plats i stadens midt uppfördes en hög, med draperier
och palmblad prydd estrad, afsedd för den högtidliga döpelseakten.
Söndagen den 14 april gick den så ståtligt som möjligt
anordnade ceremonien af stapeln. Magellan, omgifven af sina officerare
och eskorterad af 40 pansarklädde män, lät bära det kungliga
standaret framför sig och begaf sig till det stora torget, där han
mottogs af konungen. Därpå döptes konungen af Zebu samt flere af
hans hof jämte konungen af Limassaua, till ett antal af omkring 50
personer. Alla recipienterna, liksom Magellan själf, voro klädde i
hvitt. Konungen erhöll det höga namnet Carlos efter Spaniens
härskare, under det att Calambu fick sitt namn förvandladt till Juan.
Sedan kom turen till kvinnorna. Carlos’ gemål fick heta Joanna, och
Juans hustru döptes till Isabella.
Det blef snart en formlig sport på Zebu att låta döpa sig. Det
doplystna folket strömmade till från alla håll, och Spanjorernas
anseende hade snart nått en ofantlig höjd. Magellan hade ingått
förbund med konungen och lofvat att hjälpa honom med att
underkufva dem af de omgifvande småfurstarne, hvilka icke, som sig borde,
uppfyllde sina vasallplikter emot honom.
Vid midnatt den 26 april lämnade Magellan Zebu med en liten
expedition på inalles endast 60 man för att begifva sig till den
närbelägna ön Mactan, hvars höfding, SILAPULAPU, tillhörde de
motsträfvige vasallerna. Förgäfves hade officerarne bedt Magellan att icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
