Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - General Bektieieff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betyder att man får munnen full med stoft. Han var
skickad av general Bektieieff med förfrågan om jag
hade tid att bege mig till generalens högkvarter.
”Waturligtvis, jag har ingenting annat att göra än
att vänta på våra lastbilar.”
Vi gingo till fots genom staden. Storgatan var
tämligen folktom, stormen hade jagat de flesta inomhus.
Men i de mera skyddade och inbyggda, delvis med tak
försedda basarerna vimlade det av köplystna vandrare,
små åsnekaravaner och ryttare. En och annan rysk
soldat syntes, men inga kavallerihästar. Förmodligen
hade de först anlända skvadronerna flyttats fram till
Kutjafronten. Flera bodar voro öppna och även
matvaror bjödos till salu. Det hade lyckats många
köpmän att i underjordiska hål och gropar dölja sina
varor såväl, att de icke hittats av de plundrande
tunganerna.
Vi gingo till den yamen där Volgin tagit emot.
Denne var redan på väg till Kutja. På gården
uppehöllo sig flera unga officerare och soldater. Bektieieff
själv trädde oss till mötes och sträckte fram en kraftig
hand. Han var av medelhöjd, kompakt och satt till
växten, hans utseende var tilltalande och jovialiskt
leende. Sedan han artigt hälsat, presenterade han en
ung officer med svarta, vårdade mustascher, som också
blev sittande vid det bord mitt i rummet där vi togo
plats och där tekoppar och papyrosser framsattes. Och
därmed började det tredje storförhöret.
Nu rullade jag upp händelserna mera detaljerat än
förr. Generalen ställde några frågor som icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
