Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mormor Silfverlåås och hennes omgifning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
“God qväll, Maria... jag är litet på röken, det ser du,
men inte just så farligt heller, fast jag blef väl plägad...
Se här har jag litet med mig i fickorna åt barnstackarne
... Alllid en god familjefar, säger presten i liktalen...
men det, som passar in på mig, det lägger jag vantarne
på och gör inte värre stöld än att jag sätter jag i stället
för han.“
“Farfar är mycket, mycket sämre, och lillan också.
Jag hade tänkt skicka bud till dig i qväll, Gustaf!“
“Kav onödigt... upp fylde alltid sina pligter, sa’
presten — det är jag det, begriper du... jag visste på
håret när farsgubben ville se mig... se här har jag en
sqvätt vin åt honom från Renland... jäg vet inte hvar det
landet ligger — oppe bland renarne på Islands fjäll en
tänker jag... men i alla fall var det stor begrafning, och
vinet är äkta renskt vin, sa’ de.“
“Tala sakta till farfar — han är så svag.“
“Alltid fördragsam mot de svagare, sa’ presten...
He, pappa, huru står det till? Jag är ledsen att jag råkat
dröja, men alltid, sa’ presten, satte han pligten framför
allt... Och jag rår inte för, pappa, att folk dör tag i tag
... och ledsen är jag också att jag inte är så alldeles klar
i hufv’et; men jag rår inte för det heller, pappa... aldrig
nekade han den bedjande, sa’ presten, och de ha envist
bedt mig dricka, eljest hade jag varit spik nykter, pappa!“
“Gustaf“, svarade en matt röst, “jag lefver nog ännu
några dagar — kom igen i morgon bittida, när du fått
sofva ut!“
“Det kan jag göra här, pappa... på bara golfvet...
jag är inte alls noga, och Maria söker väl opp något till
hufvudgärd.“
“Vill du då verkligen bli hemma i natt, käre Gustaf?“
frågade hustrun, och de matta ögonen strålade mot den
unge olycksfogeln.
“Ständigt en öm make! sa’ presten. Du vet nog.
Maria, att jag aldrig varit dig otrogen i så mycket som en
tanke en gång — jag bor borta bara derför att det är så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
