Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 30. Laurentius Paulinus Gothus (1609—1637)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
Paulini sista stunder må antecknas, hvad sonen, general-
guvernören Johannes Paulini Olivecrantz, därom förmäler
i sitt företal till faderns predikan på Allhelgonadagen, tr.
1687 och tillegnad Sveriges presterskap: “sedan han skrif-
vit denna sin predikan, som han själf kallade sin svane-
sång, lämnar han henne åt sina barn med förmaning att
de efter hans död skulle låta henne komma i ljuset; “ty
hans dödsstund vore nu nära“. Detta föreföll barnen ovän-
tadt, enär de ej märkt någon sjukdom. Men 3:dje dagen
därefter afled han 81 år gammal den 29 november 1646.
Hans lik nedsattes i Strengnäs domkyrka i den graf, han
för 30 år sedan låtit i ordning ställa.
Paulinus stod i mycket godt förhållande till konung
Gustaf Adolf. Så. erhöll han jämte ärkebiskop Kenicius
och dåvarande hofpredikanterna Joh. Rudbeckius och Joh.
Bothvidi under kröningsdagen i Upsala 1617 teol. doktors-
värdigheten. Promotor vid denna första teol. doktorspro-
motion, som hölls 24/10 samma år, var själfve Axel Oxen-
stierna, och doktorsfrågan besvarades af Paulinus. “Anno
1629 9/3 höll Gustaf Adolf middagsmåltid uti hans ringa
hus, det jag och mina barn — säger Paulinus — aldrig
kunna förgäta. Ty när min lille son, som då näpplig var
fyra år gammal, las till och ifrån bords på Grekisko, för-
undrade sig H. K. M:t och sade till mig: “Herr Biskop 1
Eder son måtte hafva ett härligit ingenium“. Länge sörjde
han Gustaf Adolf, och ännu mot slutet af sitt lif skrifver
han till en yngre vän, hvaruti detta utrop förekommer:
“O si gloriosissimus Rex G. A. jam esset in vivis!“
Paulinus var gift l:sta gången 1594 med Karin Olofs-
dotter, änka efter befallningsmannen öfver Stockholms och
Upsala län Isak Nilsson; hon afled efter ett 29-årigt lyck-
ligt, men barnlöst äktenskap 1623, som det uppgifves, af
skrämsel*); 2:dra gången 1624 med Brita Eriksdotter, dotter
*) Härmed förhöll sig sålunda. Vid ett tillfälle i början af 1623
hade under biskopens bortovaro en tjänarinna i huset fallit på orådet att
genom ett “aperi“ skrämma biskopinnan till att flytta från “den gamble
stufvan11, där det var “så kallt emot vintern11, öfver till den nya byggnad,
som biskopen låtit uppföra. I komplott med en “djäknegosse11 och en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
