Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 33. Johannes Matthiæ (1643—1664)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konfirmation “för sig och sina bröstarfvingar att dem bruka
och behålla under adeliga friheter och frälsemannatjänst
allodialiter och ovägerligen, samt att dem besitta, försälja
och förpanta efter behag“. Sedan biskop Cordts dagar
torde ingen svensk biskop varit rikare och mäktigare än
J. M. Han kunde ock göra kronan ansenliga försträck-
ningar, så att han 1664 hade att fordra 14,600 riksdaler
specie; han hade nämligen till konungens kröning och
bröllop lämnat 9,774 rdr, som nu genom räntor uppgått
till denna summa.
År 1640 erhöll han på drottningens befallning doktors-
värdigheten, en utmärkelse, som teol. fakulteten i Giessen
tio år förut erbjudit honom, men som han då på konung
Gustaf Adolfs inrådan vägrade att mottaga, emedan han
ville tilldela honom doktorshatten hemma. Vid 1643 års
riksdag valdes han af det församlade presterskapet (clerus
Comitialis) till biskop i Strengnäs med 43 röster, då dom-
prosten Lenseus fick 28, pastor primarius Laurelius 20 och
prosten Vesthius 30 vota; han förenade med biskopsäm-
betet i några år sin innehafvande befattning vid hofvet.
Sådant förtroende hade ännu hos presterskapet den man,
hvilken fyra år senare misstänktes att hafva påverkat
drottningen att ej villfara klereciets begäran att vid riks-
dagen 1647 få konkordieformeln antagen såsom symbo-
lisk bok.
Joli. M. var en af sin tids lärdaste biskopar, därtill
arbetsam, nitisk och klart seende samt en i allo välme-
nande man, som älskade sanning och frid. Men eget nog
var det just hans fridsamhet, som förde honom i strid och
olycka genom det buller hans skrifter uppväckte, till en
början endast inom det teologiska lägret, men snart äfven
inom hela den svenska kyrkan. Han hade under sin vis-
telse i Tyskland gjort bekantskap med den skottske teo-
logen Johan Durseus och hänförts till deltagande i dennes
bemödande att förena luterska och reformerta bekännel-
serna. Denna unionistiska riktning, för hvilken Durseus
själf här i Sverige uppträdde såsom en mycket verksam
målsman åren 1636—38, betraktades af Upsalateologerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
