Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 36. Erik Benzelius (1687—1700)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
den svenska kyrkans utveckling, och Benzelius skulle där-
utinnan taga en verksammare del än någon annan. Hand-
boken, katekesen och psalmboken samt framför allt bibeln,
dessa den luterska kyrkans främsta klenodier, hade länge
väntat på de män, som voro vuxna uppdraget att åstad-
komma en föryngring och förbättring af de tre första
böckerna samt en nyare öfversättning af den sistnämda.
Benzelius tog en betydande del i dessa arbeten, framför
allt blef bibelöfversättningen hans verk. Mycket behöfde
göras och mycket blef också gjordt. Under Karl XI:s
stränga ferla medgafs ingen rast eller ro och intet upp-
skof vid dessa arbeten, öfver hvilkas mödor Benzelius ofta
beklagade sig, framför allt däröfver, att han i åratal måste
uppehålla sig i Stockholm och nödgas vara skild från sitt
kära hem och sitt viktiga ämbetes åligganden.
Det synes som ett sålunda forceradt arbete skulle
helt och hållet laggt beslag på biskopens tid och krafter.
Icke desto mindre hann B. uträtta ganska mycket för sitt
stift, som han, enligt samtidas omdöme, “vårdade med nit
och omsorg“. Benzelius förstod konsten att “ethisera ti-
den“, och därför hann han med mycket. Han visiterade
flitigt i församlingarne, rättade oordningar, förmanade pres-
terna att föregå i gudsfruktan och from vandel. “En lä-
rare11 — yttrar han till en mindre värdig prest, kyrko-
herden Valingius i Öfver-Enhörna — “bör icke rifva neder
med lefvernet hvad han med lärande uppbygger; ieke öfva
umgänge med dem, som älska dryckenskap“. Han lade
sig ock vinning om att personligen lära känna sina prester,
framför, allt de unge, som ville prestvigas. Dem hade han
gärna under sina ögon någon tid i Strengnäs, innan han
till dem öfverlämnade sacros ordines; han ville se, huru
de skickade sig i vandeln. Prestexamen skedde sedan
med grundlig pröfning i ej mindre än 20 ämnen, såsom
latin, grekiska, hebreiska, retorik, logik, filosofi, ethik, fysik,
aritmetik, computus, allmän historia, svensk historia, kyrko-
historia, biblisk historia, loci communes, den heliga skrift,
kateketik, dogmatik, moralteologi, kasuistik. Examen var
sträng, kallades “examen rigorosum11 och slutade med en
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
