Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 36. Erik Benzelius (1687—1700)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
böckerna bära denna sunda,, sannt kristliga prägel; och
hans bibeledition, som år 1703 utkom och ännu är känd
under namnet “Karl XII:s bibel“, har på grund af sin för-
träffliga öfversättning kunnat bibehålla sig intill våra dagar.
Men denna hans strängt kyrkliga riktning — vi skulle
vilja säga högkyrkliga — gjorde, att han egentligen icke
kände sig dragen till den pietistiska stämningen. Det
framgår tydligen af de varningar, han skriftligen ofta till-
ställde sin i Tyskland i och för studier vistande äldste son.
Denne vetgirige och rikt begåfvade yngling — ärkebiskops-
ämnet — hade besökt Tysklands förnämsta universitet och
ville nu äfven besöka Halle, där Speners själsfrände, den
trosvarme, men enligt tidens uppfattning något ensidigt
pietistiske Aug. Herman Francke då höll sina conventicula
eller eollegia pietatis. Detta medgafs ej af fadern, “ne
qvid contagii afficiatur“ (att han ej däraf skulle taga nå-
gon smitta). Längre fram gaf biskopen med sig, och Erik
fick besöka Halle och där åhöra de teologiska föreläsnin-
garna. Halle gällde länge som “ett misstänkt universitet11,
och mångä biskopar gjorde svårigheter vid mottagande af
sådana “theologim studiosi11, som hämtat sin lärdom från
dess teologer.
Sträng och allvarlig i sina paternella grundsatser, följde
han själf med noggrannhet sina barns uppfostran och hör-
des ofta klaga, att han ej fick vara så mycket hemma
som han önskade. Men när han var hemma ägnade han
hvarje ledig aftonstund åt att odla deras förstånd genom
latinska fabler, ordspråk och gåtor samt att vänja dem
vid husändakt och bön samt bibelläsning. Och när sö-
nerna blefvo vuxna, lät han dem företaga resor i främ-
mande land, på det de måtte vinna större mognad i sina
studier och mera vidsträckt lefnadserfarenhet. Men ut-
rikes resor kostade pengar, och fastän Benzelius var en
sträng hushållare, skulle han aldrig hafva mäktat bekosta
en så lysande uppfostran åt sina sju söner, om ej konun-
gen understödt honom; äldste sonen Erik erhöll af Karl XI
6,000 daler till utrikes resor, en belöning för faderns för-
tjänster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
