Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Öster-Rekarne kontrakt - Kjula och Sundby - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
615
friherrliga ätten Cruus på svärdssidan utgick. I detta hus
blefvo de allvarliga andliga samtal, hvarigenom den ädla,
på mognad kristlig erfarenhet så rika Hedvig Cruus under-
höll sig med den vakne och intelligente huspredikanten
— han hade strax efter sin ordination kallats, till hennes
hofprest — af ännu mera afgörande betydelse för den
senares hela lifsverksamhet.
I detta fromma hus fann han äfven den maka, som
värdigt skulle dela hans ämbetsomsorger, då han året
efter sin prestvigning ingick äktenskap med Anna Maria
Hultste.dk, “kammarjungfru" hos fröken Cruus samt ett
ungt, behagligt fruntimmer, utmärkt genom “gudsfruktan,
flit och husaktighet", och som i det lilla anspråkslösa
hemmet Björsund i Helgarö, livilket fröken Cruus vänligt
upplät åt de unga till “huspredikantsboställe", spred lycka
och solljus omkring sig. I denna stilla, undangömda vrå
af världen verkade Hj. några år till mycken fromma, i
det han kring sin predikstol samlade stora skaror af an-
däktiga åhörare, nöjd och lycklig i sin ringa lott, älskad
och ärad af alla. Mången tyckte väl, att så stora gåfvor
förtjänt ett större utrymme; kanhända tyckte han stundom
så själf. Man uppmanade honom att söka anställning i
hufvudstaden. Han fann visserligen en sådan tanke för-
mäten. Men så 1735 blef sacellanien ledig i Maria Mag-
dalena församling. Hj. sökte och fick förslag, men ingen
talade om den obekante landtpresten; en annan mera
känd medsökande var redan designerad.
Så kom “profdagen". Den rymliga kyrkan hade tidigt
på morgonen fyllts af nyfikna människor; man ville ändå
höra, hvad “den enfaldige huspredikanten från landet"
kunde hafva att bjuda på. Det var den 2:a sönd. efter
påsk och texten om “den gode herden". På ett gripande
sätt och med en hänförande stämma skildrade han i be-
vekande ordalag Jesu, outtröttliga herdekärlek, 1) da han
offrar sig för hjorden, 2) uppsöker och samlar det boit-
tappade 3) samt vårdar dem, som hålla sig till honom.
Predikan var slut och den manlige, äfven till det yttie
imponerande gestalten med det ädla, själfulla ansiktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
