Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Avdelning II
- Den vackra ålderdomen och Den fula
- Kärlekslycka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vår onda genius, må locka oss,
skall någonsin till lusta smälta om
min ära, så att jag berövar mig
blomkronan av den skönaste bland dagar,
då skall jag tro att Foebi fålar störtat,
och att därnere natten ligger fängslad.»
Det är ju vackert av den gamle, som med
grämelse över det ohjälpliga för honom själv, vill lära
sina barn att vinna den lycka han förspillt. Kan man
se något fult, själviskt, elakt eller löjligt i det, då är
man abnorm.
Emellertid: Ferdinand håller sitt löfte, och gubben
Shakspere visar detta i en liten fin scen, där de unga
sitta i Prosperos cell och – spela schack.
Till det resultatet kom den frigjorde
renässansmannen Shakspere, när åldern gav den visdom, som
han icke hann begagna själv. Allt det vackra från
ungdomens drömmar steg upp, när han såg sina egna
barn nalkas brudpallen. Allt steg upp i en helig ny
dager, till och med »de vördade ceremonier».
Är det icke mera skönt att se en ålderdom med
återvunnet förstånd och oskyldig barnatro, än att höra
den cyniske gubben i en rännsten på gravens rand
ännu sjunga om sin faders säng och sin moders
dårskap? Säg! Men säg sant!
KÄRLEKSLYCKA.
Låt vara att jordiska kärleken är en karrikatyr
eller en dålig kopia av den himmelska; det finns dock
drag som likna, och det gives under kärlekens första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:39:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/strindbg/blabok/0729.html
