Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karantänmästarns berättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sätt med Swedenborg. Jag satt en gång i ett förmak
och väntade på företräde. Där stod en bokhylla
bakom mig, och det var en bok som sköt fram så att
han hindrade min nacke få stöd. Jag tog ner boken,
och det var en del av Swedenborgs himmelska
hemligheter. På måfå slog jag i boken; och, kan du
föreställa dig, på två minuter hade jag - nåväl, det som
då mest upptog mina tankar - och med alla
biomständigheter av en sådan förkrossande sakkännedom
att jag blev hemsk till mods. På två minuter hade
jag mig själv och min angelägenhet klar...
- Tala om vad det var!
- Nej, du! Det gör jag inte. Du vet själv att
det tysta tankeliv vi föra är ett hemligt rum, och
det vi ieva i det hemliga... Ja, vi äro icke de vi
synas...
- Nej, avbröt vännen hastigt. Nej! Våra
handlingar äro ganska lätt behärskade, men våra tankar...
fy!
- Och tankarne äro sinnets handlingar, har jag
läst någonstans. Och med våra tysta, onda tankar
kunna vi smitta andra; vi kunna överföra vår onda
vilja på andra som utföra den. - Minns du
barnamörderskan här på orten för tio år sedan?
- Nej! då var jag borta!
- Det var en ung barnflicka, oskyldig, barnkär,
snäll, såsom hon alltid varit, efter vad som utröntes
vid förhören. Nåväl hon tjänte hos en aktris
häröver på Fagervik om sommaren. I augusti månad
häktades hon för barnamord. Jag var vid tinget
närvarande då hon förhördes. Något skäl kunde hon
ej uppgiva, för sin handling. Men domaren ville ha
skäl, då gagnet ej fanns. Vittnena intygade att hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
