Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karantänmästarns berättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
älskade barnet, vilket hon medgav. Vid andra
förhöret var hon utom sig av ånger och fasa för den
rysliga handlingen, men hon uppträdde som om hon
ej begått brottet, fastän hon påtog sig det.
Vid tredje förhöret ville domaren hjälpa henne
på traven, och framställde den frågan: - Hur kom du
på den tanken att mörda ett oskyldigt barn som du
tyckte om? Tänk noga efter! Flickan kastade
förtvivlade blickar kring salen, och när de stannade på
det döda barnets moder, aktrisen, som nu för första
gången var närvarande, svarade hon domaren, enkelt,
okonstlat: Jag trodde att frun ville det! Du skulle
ha sett fruns ansikte, när dessa orden föllo. Jag
tyckte att jag såg hennes kläder falla av kroppen
och att hon satt blottad där, och jag tänkte då för
första gången på mänskosjälens avgrunder, över vilka
domaren måste vandra med förbundna ögon, ty han
har icke rättighet att straffa oss i vårt tankeliv; där
få vi straffa oss själva och det gör läsarne.
- Det du säger är nog riktigt, men jag vet också
att mitt liv i det fördolda är tidvis högre och renare
än mitt utvärtesliv.
- Erkännes! Jag går också med en
föreställning om mitt bättre jag, som är det bästa jag
känner ... Men, hör du, vad gjorde du i skogen en hel
timme?
- Jag tänkte!
- Du går väl inte och blir läsare heller?
avklippte karantänmästarn och fyllde ett glas.
- Nej, inte jag du!
- Men du tror inte längre att läsarne äro
charlataner?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
