Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karantänmästarns berättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
affärer i Paris. En affärsresa är icke ett
övergivande.
- Ja, då kan du gå! avbet hon, därmed röjande
sig.
- Jag skall gå, bara jag får pängarne jag väntar.
Nu trädde furien fram igen! Först måste han
flytta upp i en vindskammare; och oaktat hon och
barnet sutto i två rum, förstörde hon med avsikt det
återstående tredje rummet, som var matsal, och
särdeles vackert möblerat. Hon rev ner gardinerna, tog
undan tavlor, belamrade med barnkläder och
mjölkflaskor, endast i avsikt att visa vem som var herre
i huset. Rummen sågo nu ut som om dämoner
grasserat; matvaror, kökssaker, barnplagg lågo i
sängar och på soffor.
Därpå serverade hon skämd mat, bränd mat och
slutligen en dag satte hon fram en tallrik ben som
hundarne tycktes ha gnagt på. Därjämte en karaffin
vatten. Detta senare var ett uttryck av det största
förakt, ty källarne voro fulla med öl, och ingen
tjänare tog städsel utan att betinga sig öl till
måltiderna. Han ställdes under husets pigor och drängar.
Men han tålde och teg, ty han visste respängar skulle
komma. Detta hindrade icke att hans avsky steg i
jämnhöjd med hennes hat.
Han levde nu i smuts, nöd, elakhet; och hörde
endast kiv och skrik mellan frun och amman, frun
och pigan, frun och modren, allt under det barnet
skrek.
Så föll han sjuk i feber, som förenade sig med
en halsinflammation; och blev liggande till sängs
uppe på vindskammaren. Hon trodde icke han var
sjuk, och lät honom ligga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
