Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skärkarlsliv - Den romantiske klockaren på Rånö - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landsvägen utan att någonsin hinna fram förr än kärran
redan var förbi.
Under det den stora armén defilerade utan att
ta slut – och herr Lundstedt visste nog att han
kunde åka ända upp till Norrland på denna årstid
utan att se något slut - hade det börjat ljusna i
öster, och trött av att leka soldat med rågskylar, föll
herr Lundstedt i en liten morgonslummer, varur han
snart vaknade med en frossbrytning, med solen mitt
i ögonen och en kvittrande lärka över huvudet. Och
nu var slagfältet betäckt av hästar och vagnar, som av
lantfolket utförts att hämta upp fallna och sårade, vilka
fördes till de stora röda ambulanserna när och fjärran.
Men nere vid en nu synlig havsfjärd, som tycktes
sakna stränder och flyta under alar och pilar, låg
ett vitt slott med röd- och vitrandiga
bolstervarsmarkiser för fönsterna. Där bodde greven, eller
kammarherrn, eller excellensen, lekte herr Lundstedt,
och därinne fanns oljefärgstavlor och marmorbilder,
porträtt av Lennart Torstensson och Carl den niondes
andra gemål; och där innanför balkongfönstren stod
säkerligen en flygel, som van Boom spelat på, och en
harpa, som grevinnan ärvt av sin farmor, som varit
hovfröken hos Gustav III; och där i flygeln sovo
fröknarna som guds änglar, under lapptäcken av
rosenrött siden och skulle snart dricka kaffe med
saffransbröd på sängen – och Gud var god, som
kunde låta några människor också vara lyckliga! Och
så ställde sig en lund björkar framför trollslottet och
det syntes bara björklöv och näver en lång, lång
stund, tills ett stort blått vatten skymtade och
skjutspojken pekade med piskskaftet på ett kyrktorn och
sade att det var Södertälje.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
