Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skärkarlsliv - Höjer tar gården själv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ordalag de lärda herrarne det orätta i att förstöra
folkets arbetskraft.
– Ja, men de ta ju ingen tid ifrån er, svarte
herrarne.
– Men de ta den kraft jag äger fordra, efter
som jag föder dem, svarte Höjer; och jag är inte
betjänad med dåligt arbete lika bra som med gott;
och det var inte lönt för mig att komma sta och ge
dem sämre kost för sämre arbete, för då klaga de,
och ge mig dåligt rykte.
Nej, det förstod inte herrarne, och man skulle
vara »människa» mot sina tjänare också!
Så kom drängarne och skulle ha danser om
kvällarne, för att locka pigorna till sin kant. Och
då tog de och bar ut tröskverket för att få logen
utrymd. Men när sen tröskverket fick stå i regnet,
så kuggarne svällde och axlarne rostade, då blev
Höjer rasande och förbjöd den eviga dansen. Det
var dock det sämsta han kunde hitta på, för sen
blev pojkarne alldeles vilda. Och vad de kunde finna
ut bara, för att komma ifrån arbeta!
En dag körde de sönder välten i fyrsprång över
ett dike. De visste nog att sme’n bodde en halv
mil borta, och att det tog ett dygn att ro dit och
komma hem igen, och när de ville ha en fridag på
sjön, så styrde de om att någonting gick sönder.
Inte kunde de hjälpa det, inte. Och det var inte
gott att komma på dem, heller.
Skulle det dras not, så var det bara att knipa
fram med brännvinet, annars gick fisken ut ur kilen.
Och se, inte rådde drängarna för att inte fisken
gick i noten! Men bara det lukta aldrig så lite
brännvin av dem, så kom det alltid någon fisk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
