Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skärkarlsliv - Skräddarns skulle ha dans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flugornas dans kring lövruskan i taket och fiskknivens
raspande i flunderskinnet.
– Har du råd med det, du? kom Annas svar
i frågform.
– Ja, visst har jag det, och för resten ska jag
säga dig, att när man har har en affär som jag,
måste man se sina kunder någon gång, och vad råd
beträffar, så inte är jag så barskrapad. Minst ett
par tunnor äpplen kan jag räkna på...
– De ska ju vara till att köpa vinterfoder...
– Nå, så har jag, här slog det kluck för
skräddarn, som om det fastnat i halsen, så har jag mina
meloner.
– Asch; låt oss se dina meloner först!
– Se! Kan du inte se dem därute! Om tre
dar ä de färdiga, och då har jag mina åtta kronor;
det är brännvinet!
– Vänta då tills melonerna bli färdiga åtminstone.
– Ja, si det kan jag inte, för då är det för
sent för strömmingen, vet ja!
Anna svarte inte mer, för hon ville inte vara
med om alltsammans, både därför att hon tyckte
det var bråkigt att riva opp stugan, och för att hon
visste Gustav skulle supa sig full.
Men nu var det skräddarns svaghet att en gång
om året se folk hos sig, och flickor i synnerhet.
Fastän han inte kunde dansa, då han till på köpet
var låghalt, så han gick mellan två kryckor, hade
han en synnerlig förnöjelse av att se ungdomen roa
sig, och var alltid med på alla danser, där han
hoppade omkring och klappade flickorna med
knogarne av sin långa magra hand, och, ansedd som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
