Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scen VII. - Scen VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DON QUIXOTE.
Sancho! Du talar sant! – Allt är möjligt, och
jag kan nog, genom ödets förenade omständigheter,
komma i den belägenheten att jag, om du, som
möjligt är, kunde illudera en ung, rik flicka – och
illusionernas makt är stor – skulle nödgas sadla din
häst – men ser du, att stjäla din havra, det skulle
jag aldrig göra!
SANCHO.
Ni skulle aldrig stjäla min havra? – Vilka vilda
drömmar!
DON QUIXOTE.
Ah, jag har fostrat ormyngel vid min barm!
Sancho! Låt oss vara vänner!
SANCHO.
Vänner! Vänskap! Jag tror min själ att ni fått
igen illusionerna!
Scen VIII.
DE FÖRRE. Brudföljet kommer ut under hand. LÄKAREN.
LÄKAREN.
Se där mitt ressällskap! Och riddaren Don
Quixote av La Mancha. En intressant och lärorik
person! Ni gör oss nog sällskap?
DON QUIXOTE.
Om jag inte misstar mig, så är det doktor
Allvetande. Jag vet nu visserligen en hel hop saker
och ting, på grund av mina dyra erfarenheter, ingen
nämnd och ingen glömd, men allt vet jag inte, och
om herrarne icke ha något speciellt ändamål med sin
resa, så skulle jag bedja få göra sällskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>