Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sagor - Sankt Gotthards saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Vackert ock! Barbarossas ring ha alla skjutit
på, men ingen har fått den! gentog Rudi.
– Vad är Barbarossas ring! frågade en
främling, som icke varit i Göschenen förr.
– Jo, svarade Rudi. Där kan du se’n!
Och han pekade uppåt bergväggen, där en stor
kopparring hängde på en krok. Och han fortfor:
– Kejsar Fredrik Barbarossa brukade nämligen
gå den här vägen till Italien; han gick sex gånger
och lät kröna sig, både i Milano och Rom. Och som
han därmed blev tysk-romersk kejsare, så lät han
sätta denna ring i berget på tyska sidan till ett tecken
att han vigt Tyskland vid Italien.
Och när den ringen, säger sagan, kan lyftas
av haken, då är det äktenskapet upplöst, som icke
var lyckligt.
– Då skall jag upplösa’t, sade Andrea, såsom
mina fäder löste mitt arma land Ticino från
tyrannerna i Schwütz, Uri och Unterwalden.
– Är du icke schweizare? frågade amtmannen
strängt.
– Nej, jag är italienare av Schweiziska
Edsförbundet.
Därmed laddade han sitt gevär och lade in en
järnkula. Siktade och sköt!
Ringen lyftades underifrån; och löst från haken
föll den ner, Hohenstauferns, Barbarossas ring.
– Leve det fria Italien! ropade Andrea, och
svängde sin hatt.
Men ingen svarade.
Andrea tog upp ringen, lämnade den till
amtmannen och sade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
