- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 52. Språkvetenskapliga studier /
64

(1912-1921) [MARC] Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibliska egennamn med ordfränder i klassiska och levande språk - Japanska språket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

64

SPRÅK VETENSKAPLIG A STUDIER

Men hebréern kallar skogen Jaghar (Jaar) som eljest
betyder »brusa». Romaren sade Silva, »den tysta», av
Sileo. Greken sade Drymas av Drys = träd. Språken
kunna således vara förvanta utan att glosan stämmer,
vilket nybörjaren så ofta faller på.

Återvändom till japanska Hayashi = växa, så kan
detta utom hebreiska Hasgiah (Gascho) vara grekiska
Avxano, latinets Augeo och där råkades de igen, ehuru
icke i glosan skogen. Men nu betyder latinets Augeo
även öka, som på japanska heter Okiku, vilket är
närmare Augeo, men närmast svenska öka, på engelska
Eke, grekiska Avxein.

*



Om vi ett ögonblick se åt metallernas namn, så
råka vi nästan inga glosor lika. Järn heter på japanska
Kurogane. Gån eller Kan är metall och Kuro = svart.
Koppar = Akagane, Aka = röd; Gån = metall;
Shiro-gane = silver, den vita (Shiro) metallen; Kogane — guld,
den kostbara (Ko) eller den pulverformiga (Ko) metallen.
Guldet uppkallades hos olika nationer efter metallens
olika egenskaper. Hebréern sade Karusch = den
glödande; — Krysös (gr.). Romaren: Aurum av Uro eller
Aurora (av heb. Aor, Or, Ur = ljus, bränna). Gold, guld
är väl den hulda eller der Glühende och icke den gula.
Om därför man icke återfinner namnet, så kvarstår
släktskapen likafullt, mellan språken. Således heter hebreiska
Charuz, Karusch (glöda), på japanska Hikarasche, som
är causativ av Akari. Denna causativa konjugation är ju
hebreiska konjugationen Hiphil = låta göra, av Paal =
göra. Den som känner hebreiska grammatikan skall
häri se en grammatikalisk korrespondens som icke har
med Ural-altaiska språk att göra.

Om vi stanna ett ögonblick vid hebreiska Charuz =

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:40:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/sprak/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free